Aftonbladet – 18 oktober 1869, sida 3

LITTERATUR TIDNING. Innehåll: Hamilton, Nordisk Tidskrift. — Nordiskt meditinskt arkiv. — Bvedelius, Anteckningar för akademiska examina i statskunskap. — Topografiska kårens karta öfver Sverge: bladet Karlshamnn. — Petermann, Geographische Mittheilungen. — Litteraturoch konstnotiser.: Nordisk Tidskrift för politik, ekonomi och litteratur, utgifoen af G. EK. Hamilton. Augusti—September—Oktober 1869, På omslaget af detta ansenliga häfte läser man en kallelse till lottegarne i aktiebolaget till förläggande af tidskriften att sammanträda i Lund den 20 nästkommande November, för att bland annat besluta om tidskriftens upphörande eller fortsättande samt i förra fallet om bolagets rg m. m. Vi våga på förhand uttrycka den förhoppning, att vid det blifvande sammanträdet ingen enda stämma skall höja sig för den meningen, att denna tidskrift skulle upphöra. Bland alla de periodiska publikationer, som sedan slutet af förra århundradet tid efter annan anordnats i ändamål att åstadkomma en litterär samverkan emellan de tre nordiska rikena, är det ingen, som på ett så för-. tjenstfullt sätt löst sin uppgift och på en gång gjort sig så förtjent af uppmärksamhet både inom de litterära kretsarne och hos den bildade allmänheten, som Hamiltons Nordiska Tidskrift. Det skulle vara en svår förlust, om denna tidskrift, som redan verkat så mycket godt, som, efter hvad vi tro, har en ganska betydande läsekrets i alla tre rikena och som förtjenar en flerdubbelt större, nu skulle upphöra. Den skulle då inom vår litterära verld lemna efter sig ett tomrum, som det troligen på lång tid icke skulle vara lätt att åter söka fylla. Det nu utkomna hättet är, liksom sina närmaste föregångare, i hög grad innehållsrikt och intressant. Hr F. Bojer fortsätter der sin litterärhistoriska afhandling om adet skandinaviske Literaturscelskab, hvilken vittnar om de mest sorgfälliga och ihärdiga forskningar och lemnar ett i sanning värderikt bidrag till nordens litteraturhistoria och till historien om det skandinaviska sträfvandet på litteraturens fält i slutet af förra och början af detta århundrade. Efter att i en föregående afdelning ha redogjort för Hösts, Guldbergs och Hastes försök med tidskriften Nordia, skildrar författaren här det första uppslaget till stiftande af skandinaviska litteratursällskapet och de födsloarbeten, som föregingo detta sällskaps framträdande i det offentiga. Intressant är att se, huru Baggesen, som gerna ville gälla äfven för tysk diktare, till en början var särdeles ifrig för åvägabringande af detta sällskap, ehuru ifvern från hans sida icke bar synnerliga frukter och mycket snart svalnade. Särdeles betecknande för stämningen den tiden på csamhällets höjder, i Danmark, är att hertig