Aftonbladet – 14 oktober 1869, sida 3

DANHARK. Kjöbenhavns Dagblad meddelar en öfversigt öfver folkethingets sammansättning i betraktande af medlemmarnes lefnadsyrken, hvilken öfversigt — såsom tidningen anmärker — lemnar ett ganska godt bidrag till bedömande af det politiska inflytandets fördelning på de särskilda samhällsklasserna. Af statstjenstemän räknar folkethinget 18, bland dem de tre ministrarne Fonnebeck, Nutzhorn och Raaslöff. Kommunaltjenstemän finnas till ett antal af 9. Pensionerade tjenstemän äro 3, sakförare 5, private skolmän 5, tjenstekandidater utan anställning eller annat lefnadsyrke 3, handlande och industriidkare 13, godsegare 3, egare af landtegendom och arrendatorer m. m. 38, samt torpare 2, hvarförutan 2 upptagas under rubriken: Obestämdt lefnadsyrken. För kretsrätten i Flensborg voro för några dagar sedan 97 landtvärnsmän inkallade, derföre att de utan tillåtelse lemnat landet. Af dem hade enligt Flensborgs Avis omkring ett tiotal infunnit sig, af hvilka några frikändes, men de öfrige dömdes till 50 rbdr böter. Nyssnämnda tidning säger sig vara ur stånd att inse, enligt hvilken lagparagraf detta straff är afkunnadt, då art. 19 i fördraget i Wien uttryckligen berättigar slesvigarne att flytta öfver till Danmark, utan att behöfva något på förhand utverkadt tillstånd dertill. Såsom man torde minnas blef. det för någon tid sedan förbjudet en lärare att vara föreståndare för en dansk privatskola i Tönder, derföre att han, såsom det hette i motiveringen, hade cgjort sig till ett beredvilligt redskap för den danska agitationen, derigenom att han förklarat sig vilja söka förskaffa en seminarie-elev, som vore behötvande och danskt sinnad, ett månadtligt understöd af 5 rbdr: Läraren vädjade från skolkollegiet till den slesvig-holsteinska regeringen, från denna till öfverpresidiet och från öfverpresidiet, till regeringen i Berlin, från hvilken han nu efter 6 veckors förlo Pp fått det besked, att förbudet skall förbli gällande. Folkhögskoleföreningen för Als och Sundeved har enligt Dybbölposten i.dessa dagar haft en sammankomst, på hvilken en styrelse utsågs och beslut fattades, att en af dennas medlemmar jemte föreståndaren Knudsen skulle antingen hos regeringen eller hos öfverstatsadvokaten i Kiel söka få förbudet mot skolans öppnande upphäfdt. Landtrådet Mathiesen har förklarat för Knudsen, att han icke hade något att anmärka mot hans moralitet och daglig ighet, men -att det äfven vore af vigt, att han utbildade goda preussiska undersåter, och i detta afseende kunde han icke rekommendera honom.