f. d. ministern Andre benämda valsätt, som afser att trygga minoriteternas rätt att utöfva en proportionerlig inflytelse å valen och göra sin röst hörd i folkförsamlingen: hithörande bestämmelser i danska vallagen äro angifna i en uppsats, rörande detta ämne, i dagens blad. TIfrågavarande valsätt har, såsom hr Bajer anmärkte, ingalunda blifvit populärt i Danmark. Anledningen dertill ligger, enligt hr Bajers mening, ej egentligen deri, att det vid första påseende ser så konstigt ut; talaren hade, såsom lärare i statskunskap vid Blågårds folkhögskola, låtit lärjungarne företaga val efter denna konstiga metod, och det hade befunnits, att de då utan svårighet begrepo densamma; den är vida lättare att verkställa, än att rätt uppfatta, när man läser eller hör talas om den. En orsak, hvarför detta valsätt i Danmark råkat i misskredit fann tal. deri, att det ej är fullständigt tillämpadt; elektorsvalen för landstinget ske nemligen enligt den vanliga måjoritetsval-metoden; om vid dem en majoritet segrar, med undertryckande af minoriteterna, så är det ju tydligt, att resultatet ej förändras vid sjelfva landstingsmannavalen. En annan orsak vore den, att metoden begagnas äfven vid riksdagens utskottsval. Antag, att 88 folketingsmedlemmar deltaga i val afettutskott af 11 ledamöter; qvotienten är då 8, hvadan en liten, af blott åtta medlemmar bestående fraktion kan i utskottet insätta en af sina anhängare, vore denne ock den för uppdraget minst lämplige. Det förekommer oss, som skulle till dessa hufvudskäl kunna läggas ännu ett. Den Andreske Valgmåde härstammar från den af en europeisk nödvändighet landet påtvungna, reaktionära helstatsförfattningen af 1855, impopulär i åminnelse. Dess ämpning, under helstatsperioden, var för öfrigt inskränkt till några få valkretsar och kunde ej under gifna förhållanden medföra några i ögonen fallande, fördelaktiga resultater. ; Under fortgången af sitt föredrag framställde. hr Bajer ett förslag till utsträckning af detta valsätts användning, hvilket synes oss väl värdt uppmärksamhet. Nästa år skal folkräkning ega rum i Danmark, hvarpå inom kort måste följa en omdelning af folketingsvalkretsarne, som antagligen skall öka deras antal med tio; grundlagen stadgar nemligen en proportion af 1 folketingsman på 16,00C inbyggare. Hr B. framkastade nu den tanken att man, i stället för en geografisk omfördelning af valkretsarne och upprättande a nya, skulle tillåta lösande af valbandetp, så att det af folkmängdstillväxten föranledda antalet nya representanter. vunnes derigenom att af dem, hvilkas sammanräknade röstetal öfver hela landet vore minst 1001 — i medeltal komma nemligen 2000 väljare på 16,00( inbyggare — de som fått flesta rösterna, til behöfligt antal, t. ex. 10, förklarades för medlemmar af folketinget jemte de, på vanlig sätt, kretsvis valde. Efter förhandlingarnas slut intogs gemen