man bredvid den sjuke, utan att Philip märkt hans inträde. Han såg på sin alldeles utmattade patient och sade: Det är bra; jag kunde icke förut gjort någon nytta här. ; Och då han undersökt och skött såret, och Berenger funnit någon lindring i sina plågor, berättade Par hvilken förvirring sammansvärjningens upptäckande förorsakat i S:t Germain. Konungen blef uppväckt midt i natten och buren till sin bärstol åtföljd at Pare och sin gamla amma, Han sade blott; Kunna de ej låta mig dö i fred? Och han var vid framkomsten så svag att Part omöjligt vågat lemna honom för baron Ribaumonts skull, om det icke varit konungens egen önskan. Jax, tillade Parb, då han såg att Berenger lyssnade till hans ord, vi måste snart göra er frisk igen; konungen känner hela er historia och önskar ilrigt att få se er. Trots dessa goda löften gick tillfrisknandet dock mycket långsamt. Ty, som Pare hade misstänkt, den oriktiga bebandling Berenger från början blifvit underkastad håde varit orsaken till många och långa lidanden, Pare, trepaneringens uppfinnare, var kanske den enda i hela Europa som förstod att behandla den svåra kontusionen i bakhufvudet, och han uttog likaledes de ännu qvarsittande bensplittrorna i käken, ehuru med stor svårighet och under nästan outbärdliga smärtor. Men vid påsktiden befann sig Bercpger på väg till ett vida fulikomligare tillfrisknande än han någonsin trott vara möjligt. Sömn hade åter inställt sig, han njöt den ovana lyckan att vara alldeles fri från smärtor, och han kunde utan svårighet förtära sin föda; och Parå, alltid en fiende till vin, försäkrade honom att den svåra hufvudvärk, hvaraf han så ofta besvärades, och för hvilken man åderlåtit honom så att han nära nog förblödit, egde sin förnämsta grund deri att ban ofta lefvat på endast mjukt bröd, doppadt i vin, och han blef nu strängt förbjuden att förtära några andra drycker än sherbet, Han talade nu också