Aftonbladet – 12 oktober 1869, sida 2

Article Image
OVR ag nn rot RN Vittnade icke erfarenheten, att våldsamma konflikter mellan regeringar och folk sällan komma till utbrott just vid sådana tillfällen då man på förhand beräknat något sådant, så skulle man verkligen af åtskilliga företeelser under de sednare dagarne ha föranledts att tro, att man den 26 i denna månad hade att vänta en storartad sammandrabbning i Paris. Möjligheten af en strid denna dag på gatorna i Frankrikes hufvudstad afhandlas öppet i tidningarne, och man hyser ganska allvarsamma. farhågor att blodiga uppträden skola inträffa, något som icke heller är alldeles otroligt; men huru underminerad ställningen än må vara och huru sannolikt det än är att en katastrof kan vara förestående, så lärer regeringen dock just den dagen hålla sig alltför väl beredd, för att kejsardömet skulle då hafva någonting allvarsamt att befara. Detta synes man också börja inse å oppositionens sida, och man bjuder derför nu till af alla krafterj att dämpa den jäsning, som man förut arbetat på att framkalla. Det är bekant, att en deputerad, grefve de Keratry, offentligen förfäktade den åsigten, att med den 25 Oktober tilländagick den tid, som i författningen bestämmes såsom den längsta, under hvilken lagstiftande kåren får vara prorogerad. Hr de Keratry räknade dervid icke såsom någon kärens lagliga sammanvaro de få dagar, som den var samlad i Augusti månad för att granska de nyvalde representanternas fullmakter. Han ansåg det följaktligen vara representanternas pligt att sammanträda den 26 Oktober, vare sig att de blifva till den dagen inkallade eller ej. Saken var icke i formelt hänseende rätt klar, och resultatet af de betraktelser i ämnet, hvilka varit synliga, tyckes vara, att man allmänneligen anser att regeringen kan med konstitutionens bokstaf försvara ett längre uppskof, medan deremot de Köratrys uppfattning öfverensstämde med andan i de bestämmelser om hvilkas tolkning det tvistades. Med de Keratry förenade sig visserligen endast fyra andra representanter, men det anses, att ehuru regeringen icke gaf direkt efter för den af honom föranledda påtryckningen, denna likväl medverkat till att lagstiftande kåren blifvit inkallad vida tidigare än som eljest. varit ämnadt. Emellertid hafva republikanerna, de oförSonlige; såsom de, enligt den gängse terminologien, benämnas, bemäktigat sig den af de Keratry framkastade tanken och sökt att för den 26 Oktober åstadkomma en folkdemonstration. af sådan omfattning, att den mm Fk rA nn ket ringaste tillfällighet skulle kunna föranleda en konflikt med trupperna. Hr Raspail, den bekante republikanen och socialisten, har nemligen tillkännagifvit, att han ämnar infinna sig . den 26 Oktober för att intaga sid plats il. lagstiftande kåren, som lagligen bör då öppnas; och man tager för gifvet, att Raspails namn -skall vara tillräckligt att bringa på . benen hundratusentals menniskor. . Han uppmanar visserligen folket till lugn och ordning, men hvarken han eller någon annan skulle kunna beherrska en sådan folkmassa, om den en gång vore samlad i ändamål att göra en demonstration. mot regeringen. En sammandrabbning med trupperna blefve den nästan säkra följden, och då alla någorlunda sansade inse, att dervid ett nederlag skulle vara oundvikligt, söker man nu, såsom vi ofvan nämt, att afstyra den Raspailska demonstrationen. Så hafva icke endast de republikanska tidningarneg, och bland dem äfven le Reveil, hvilken anses såsom handlingspartiets mest framstående organ, afstyrkt alla demonstrationer den 26 Oktober, utan hr de Keratry, från hvars initiativ hela rörelsen utgått, har sjelf i ett bref till dem, som anslutit sig till honom, förklarat att han numera, sedan i 00 gifvit vika och sammankallat lagstiftande kåren, icke ämnar infinna sig vid Palais Bourbon den 26 Oktober. Att en tidning sådan som Journal des Dåbats skall allvarligen afstyrka allt, som kan leda till en onödig blodsutgjutelse, är lätt att inse. . Dervid ställer sig tidningen: på det republikanska partiets. egen ståndpunkt och söker ådagalägga att under närvarande förhållanden den journege, som partiet skulle kunna framkaila, har nio möjligheter af tio att blifva ett nederlag. Dervid, säger Journ. des Deb., fästa wi icke afseende blott på de materiella krafter, öfver hvilka regeringen förfogar; ty vi veta af erfarenhet med hvilken lätthet understundom sådana bålverk ramla; utan vi hänsyfta hufvudsakligen på den moraliska stämningen hos. flertalet af medborgarne. I sådana ämnen är det den allmänna meningens tillstånd, som blir afgörande; och den allmänna meningen synes oss icke gå hafvande med en revolution. Vi vilja icke smickra någon, regeringen lika litet som det republikanska partiet, och vi förklara oss således anse, att betydelsen af de senaste valen i Paris icke lemnar rum för något tvifvel, och det skulle endast kunna vara oförsynta smickrare, som emot påtagliga vitnesbörd skulle kunna påstå, att pariserbefolkningen, i sin helhet betraktad, intresserar sig mera nu än vid åtskilliga andra tillfällen för regeringens. upprätthållande; men å andra sidan betviflar heller ingen menniska, att en segerrik insurrektion i Paris ju icke skulle vara detsamma som republikens proklamerande, och lika litet betviflar någon, att, till det republikanska partiets olycka och genom dess förvållande, 1869 års republik, i motsats mot 1848 års, skulle taga till fana det socialistiska programmet. Denna åsigt, alltför mycket rättfärdigad genom kongressen i Lausanne och den republikanska pressens språk, är den närvarande regimens kraftigaste bålverk, och gör hvarje våldsamt försök emot densamma äfventyrligare än någonsin. De som vilja föranleda en sammandrabbning den 26 Oktober böra derföre betänka de oundgängliga följder, som ett nederlag skulle medföra just för de idter de försvara. Ettnederlag, det är pressfriheten undertryckt, det är den parlamentariska rörelsen hejdad, det är den utlofvade vallagen återtagen, det är slutligen, för att använda en bekant; men träffande bild, den erldäpgvärpande könan dödad i ett ögonblick af förtrytelse och dåligt lynne.x Jgärnat des Debats är, såsom. man vet. ENE AAA (CT) tg RN: kt VY RR FR ta NR KN IRK jr (

12 oktober 1869, sida 2

Thumbnail