Aftonbladet – 11 oktober 1869, sida 2

tr SR KR RR NER Mio fvertygelsen derom, att lika rösträtt vore ett oeftergifligt vilkor vid en större politisk eeform. Utan det nyvaknade politiska inresse och den större spänstighet i sinnena, som dessa strider framkallat, skulle det icke varit möjligt att vid slutet af 1860 återuppaga den stora reformfrågan. Men det besräftade sid, att rätta ögonblicket då var nne att återupptaga denna fråga på fullt ullvar. Hade så icke skett och hade man, ef fruktan för att kompromettera de partilla reformerna, afstått från all agitation för n fullständig representationsreform, så skulle vi sannolikt i närvarande ögonblick laborerat ned årliga ståndsriksdagar, företeende möjigtvis ett något reformeradt riddarhus och tt en smula utspädt prestestånd. Den ihär-l, liga, men inom den strängaste laglighets sränsor sig hållande agitationen verkade derän, att alldeles samma regering, som år (859 förklarat, att den icke ville sanktiovera några valordningar, hvilka icke vore rundade på en graderad skala, år 1863 framade ett representationsförslag, som var grunladt på-lika rösträtt, utan afseende på stånd ller klasser. Att detta förslag, oaktadt det ruktansvärda motstånd det hade att möta, lock kunde segra, att denna fredliga revolution kunde genomföras, utan. djupare skakningar, utan tvång och utan olagligheter, hvilka skulle kunnat bilda underlaget för en reaktion, deri har utan tvifvel äfven pressen någon förtjenst. Den nya representationen har redan grundligt vederlagt de farhågor, som uttalades mot reformen, och om den också icke kunnat redan under den första legislaturperioden realisera de mycket otåligas förväntningar och med ens bota alla samhällskroppens brister, så visar det sig dock ganska klart, att genom densamma vägen är ban, nad för nödiga reformer och ett lugnt framåtkridande. På det ekonomiska området ha äfven under denna tid stora steg blifvit tagna. De liberala reformerna i vår näringsoch handelslagstiftning ha blifvit så genomförda, att de kunnat bestå emot den reaktion, som enskilda intressen och dåliga konjunkturer framkallat. Äfven i humanitetsoch kulturfrågor har ett märkligt framåtskridande egt rum. I arbetet för att bereda qvinnan större rätt och möjlighet af en sjelfständig verksamhet har vårt land hållit jemna steg med de mest civiliserade länder. Skolans angelägenheter äro mer än någonsin tillförene föremål för fosterlandsvännens bemödanden och allmänhetens intresse. Genom folkhögskolorna är ett nytt uppslag gifvet med afseende på n PELARE i se med roa ma tet nt ot boten ETEN folkbildningen. I religionsfrihetsfrågan är k visserligen det målet ännu icke uppnådt, att löftena i 16 regeringsformen blifvit realiserade, men detta fält har blifvit så genomarbetadt och förhållandena hafva faktiskt utvecklat sig på ett sådant sätt, att man kan förutse, att det ögonblick icke kan vara mycket aflägset, då vi äfven i fråga om den religiösa toleransen icke behöfva slå ned ögonen inför de öfriga kulturfolken. Frågan om ett verkligt nationalförsvar har under, denna tid blifvit bragt å bane på ett sådant sätt, att den måste qvarstå på dagordningen till dess den erhållit en lösning. Den frivilliga folkbeväpningsrörelsen har icke i deras ögon, som hufvudsakligast arbetat och verkat för densamma, utgjort någonting, som skulle innebära trygghet eller göra anspråk -aktighet, , Den har utgjort en i handpå Vän. R okteuitati : 9 ling framträdande station rd RN värnepligt och folkbeväpning i. AG nationalförsvar, med den biafsigt, att Om landet komme i fara, innan en sådan organisation hunne komma till stånd, bringa förstärkning åt armen genom ett icke obetydligt antal reservbefäl och stridsdugliga frivilliga, samt dessutom gifva nödigt stöd och hållning åt det i nödens stund anordnadel. lokalförsvaret. Hvad förhållandet emellan de tre stambeslägtade nordiska folken angår, så har äfven denna tid varit ganska betydelsefull. Den häftiga striden om den s. k. norska frågan medförde visserligen inga positiva resultater; men utan tvifvel hade den sitt stora gagn med sig. Den tjenade i väsentlig mån att reda -begreppen i afseende på de unionella förhållandena, med hvilka man, åtminstone på denna sidan om Kölen, föga hade sysselsatt sig; den lät åtskilligt ingrodt missförstånd och smågroll slå ut i dagen, för att sedermera alldeles försvinna, hvarigenom det närmande, som blir en följd af gemensamma politiska och materiella intressen, väsentligen ungerlättas. Den sorgliga och för vår regerings anseende i alla händelser föga hugneliga lösning, som den danska frågan erhöll 1864, syntes för en tid göra ett afbräck i det skandinaviska sträfvandet; man torde dock icke behöfva beskyllas för öfverdrifven optimism, om man tror, att äfven dessa olyckor kunna föra något godt med sig. Man torde kunna emotse, att den nordslesvigska frågan inom en icke alltför aflägsen framtid skall erhålla en för den nordiska nationaliteten gynnsam lösning; gammalskandinaverna i Danmark hafva efterhand lärt sig inse, att det icke är rätt och ännu mindre gagneligt att drifva den satsen, att svenska folket svikit sin pligt, och inom alla tre länderna torde det medvetandet alltmera vinna terräng, att det nordiska enhetssträfvandet icke bör betraktas såsom ett medel, för att ernå det enå eller andra ändamålet, utan att det sjelf 44 findamål, att det innefattar en innebär slvv fe 2 sanning, för hvilken ;20 kan och bör arbeta och kämpa under alla konjunkturer; I mulna och klara dagar. Denna flyktiga återblick på ett tillryggalagdt tidskifte innebär för ingen del, att Aftonbladets afträdande redaktör tillmäter sig någon stor förtjenst i afseende på hvad som kunnat uträttas och befrämjas. Han har blott velat uttala sin tillfredsställelse öfver att ha fått vara med och efter måttet af sina krafter deltaga i utvecklingsarbetet under en för fosterlandet så märklig tid. Ingen kan bättre än en något erfaren publicist med god vilja, inse huru begränsad förmågan på detta fält är. I vårt land har pressen utvecklat sig temligen raskt och anspråken på densamma äro alltjemt stigande; de äro lika stora, i vissa fall kanske större än i länder, der till följd af mångdubbelt! större folkmängd, pressen kan disponera öf