Tidninzgsötversigt. Göteborgs Handelsoch Sjöfartstidning innehåller en längre Wppsats, riktad emot det svaromål af hr A. UV. Wallenberg, som var infördt i vårt senaste fredagsnummer, sedan plats derför förut blifvit vägrad i Handelstidningen. Nämnda tidnings redaktion anser nämnda svaromäl icke vara tillfyllestgörande, utvecklar omständligt sin uppfattning af saken och interpellerar hr Wallenberg ånyo, spegielt derom huruvida han varit intresserad iköpet af Stockholm-Göteborgsbolagets ångbåtar. Vi omnämna detta, enligt Handelstidningens begäran. Deremot känna vi ingen lust att öfverflytta denna vidtutseende fejd till våra spalter, synnerligast som vi anse densamma icke vara af intresse för det allmänna. Att göra enskilda affärstransaktioner till ämne för publicistisk behandliog anse vi mindre lämpligt, då de icke blifvit föremål för domstols behandling, eller då icke åtminstone någon part, som anser sig ha lidit orätt, vädjar till offentligheten, utan blott de som för saken äro främmande på grund af rykten uppställa anklagelser och äska svaromål. Det var derföre också hvarken på sjelfva saken, eller de personer den rörde eller sjelfva skriftens innehåll som vi fäste något afseende, då viinförde hr Wallenbergs svaromål. Vi sågo dervidlag endast sjelfva det faktum, att en person, som i en tidning blifvit angripen, icke fått tillfälle att der få infördt ett af honom undertecknadt svaromål; under sådana förhållanden anse vi det vara pligt för hvarje tidning, till hvilken den svarande vänder sig, att låta honom få komma till ordet. Handelstidningens redaktion vet mycket väl, att det icke kunnat vara någon personlig partiskhet, som föranledt vår åtgärd i detta fall. Det är en princip, som viidetta hänseende för oss uppställt, och från hvilken vi med vett och vilja aldrig afvikit. Skulle till och med någon af våra hätskaste politiska eller personliga fiender i sådant fall vädja till oss, såskulle vår uppfatting i detta hänseende icke undergå någon ndring; vi skulle i sådant fall vara angejlägnare än någonsin att visa oss liberala. Handelstidningen tror sig finna att vi icke visat oss konseqventa i detta hänseende och ttrar: 7 När för flera månader tillbaka Aftonbladet behagade rubricera ett mål såsom stöld, ej en utan fiera gånger, anmodades tidningen förgäfves att meddela de nakna ransakningshandlingarne i detta mål, hvaraf det visade sig att A.-B:s tillmäle varit follkomligt ogrundadt. Sådan var tidningens rättskönsla, när det gälde ett försvar mot dess eget angrepp. Vi hade verkligen väntat, att finna detta inkast i Ilandelstidningen; men denne vår värderade medbroder tår ursäkta oss, att vi icke kunna i riogaste mån godkänna anmärkningen. När en hetsjagt från vissa håll inom publiciteten började rörande de s. k. Baggbölemålen i Norrland, skickade vi med stora kostnader och olägenheter en pålitlig redaktionsledamot såsom referent upp till de särskilda domstolsförhandlingar, som egde rum rörande dessa mål i Westerbotten och Lappmarken, i amål att allmänheten icke skulle ensamt erhålla passionerade framställningar från en sida, utan verkligt opartiska referater. Vi ha också icke hört den ringaste anmärkning göras mot våra rent faktiska redogörelser derom. Ett par telegrammer, som i tidningen inflöto rörande ett af dessa mål, erhöllo rubriken: tlimmerstölderna vid Baggböle, med anledning at och i öfverensstämmelse med den stämning, som i målet var afgitven. Kan sådant kallas för ett angrepp och hvem är derigenom angripen? Vi meddelade sedermera utförligt referat för förhandlingarIng och införde underrättens dom, hvarigenom de tilltalade arbetarne blefvo frikände; likIsom vi sedermera in extenso meddelade det lutslaz, hvarigenom hofrätten faststälde denna dom och underkände de af justitiekansleren anförda besvär. Deremot ansågo vi oss icke pligtiga att belamra våra spalter med en diI ger lunta protokoller, hvilka en person, som licke på något sätt var part i saken, utan Iför densamma helt och hållet främmande, önI skade att vi skulle införa. Finnes häri nåI got afsteg från principen, att den personligt lanfallne skall ha rätt att personligt förI svara sig? SNARARE SAR