IBLANDADE ÄMNEN. Morden i Pantin. De senast ingångna tidningarne omtala Tropmanns konfrontering med I Gustave Kincks lik i la Morgue. Man hade icke å förhand sagt honom hvart han skulle föras. å han fick se liket hade han hastigt fört handen till ögonen och utropat: Ah, den olycklige ln Tillfrågad om han kände hvem det hvar svarade han: Ja, det är Gustave. Han nekade likväl att hafva dödat honom. Det måste vara fadren som mördat, sade han, af farhåga att han genom oerfarenhet eller af samvetsqval skulle röja de förfärliga brott, som de begått. Sedermera tillade Tropmann liksom talande för sig sjelf: Jag önskar att jag vore i hans ställe. Det vigtigaste som föröfrigt meddelas, är en redogörelse af Gaulois korrespondent för ett besök, som han gjort i Cernay i Elsass, der Tropmanns föräldrar äro boende, och der han inhemtat upplysningar, hvilka sätta det nästan utom allt tvifvel att Tropman mördat den äldre Kinck i närheten af Guebwiller någon af de sista dagarne i Augusti eller första dagarne i-September. Han hade vid den tiden varit hemma hos föräldrarne och en dag farit bort, efter uppgift till Mählhansen. Då modren emellertid anmärkt, att han ej hade kunnat hinna till Möhlhausen, emedan tåget derifråfi ännu icke anländt, hade ban sagt, att han ej hade behöft fara längre än till Guebwieller, emedan han der mötte den person, som han skulle träffa och med hvilken han skulle uppgöra en affär. Han hade då varit försedd med penningar, som han sagt sig ha erhållit af den nämda personen, och han hade velat gifva modern ett tjugufrancsstycke, hvilket hon dock ej emottagit, då sonen ej ville säga af han erhållit penningarne. Påtagligen hade han under denna sin bortvaro mördat och plundrat Jean Kinck. Tropmanns far hade under September månad mottagit från sonen icke mindre än fem bref, daterade den 4, 10, 16, 18 och 20 Sept., det sista således dagen efter fru Kincks och barnens afdagatagande. .Paris den 20 Sept. 1869. Kära föräldrart Jag har hemtat edert bref och jag ser deraf, att ni tro mig vara i förtviflan öfver de svårigheter, som äro förenade med mitt företag. Misstag; jag är alltför envis för att så hastigt kunna bringas till förtviflan. Affärerna äro bra, men de draga ut på tiden, hvilket naturligtvis förargar mig lika mycket som eder; men man kan ej alltid komma så hasigt framåt som man önskar. Menniskorna äro nu en gång sådana, att de vrida och vända en sak på alla sidor, innan de vilja riskera något. Ni skrifva att jag skall komma hem; men jag kan ej lemna saken nu, då den i det närmaste är vu gjord. Mina pengar voro slut; men jag begärde i dag och fick 300 francs, af hvilka jag sänder er 100, som ni väl kunna behöfva. Jag sänder dem under Fransiskas adress. Många hewsaingar. Eder son J. B. Tröpmann I samtliga brefven talar uroMann om den affärs on person, som han håller på att uppgöra med nar. B han icke får nämna. Brefven äro påtagliger Skrifna mycket hastigt och med darratide hand, — Skiäggfrihet. Sedan Österrike på sefiäre tiden fått tryckfrihet, församlingsfrihet, ökad religivtisfriket m. m., har i dessa dagar tillkommit skäggfriheten. Österrikiska armens befäl och soldater, hvilka hittills endast fått bära skägg, klippta efter en reglementerad metod, ha nu erhållit tilllåtelse att bära dessa manliga prydnader efter hvilken fason som helst. — Matitskriptförfalskningen i Paris. Nampet på den persoti, tvilken begått den kolossala manuskriptförfalskningen i Paris och derigenom tillställt stor oreda inom den vetenskapliga verlden, är Yrene Lucas. SOTO TT VS YT PTE ST ATEN