Aftonbladet – 4 oktober 1869, sida 2

— Den statistska kongressen i Haagdenna kongress som hölls i början af förra mår naden, deltogo ungefär tre å fyra hundrade boländsre och 112 utländningar, af dessa 16 från Belgien, 19 från Frankrike, 19 från Storbritannien och Irland, 8 från Preussen, 5 från de öfriga staterna i Nordtyska förbundet, 5 från Sydtyskland, 5 från Österrike, 3 från Ungern; 4 från Schweiz, ) från Danmark, 3 från Sverge, 1 från Norge, 1 från Finland, 9 från Ryssland, 2 från Rumänien, I från Serbien, 1 från Grekland, 8 från Italien, 2 från Spanien och 4 från Nordamerika. Från Egypten bade dessutom en deltagare anmält sig, men uteblifvit. Till och med damer bivistade kongressens öfverlägningar; de voro dock hemma i Holland. Före denna hafva sex statistiska kongresser blifvit hållna, och antalet af främmande deltagare deri har varit: i Brissel 124, i Paris 133, i Wien 77, i London 90, i Berlin 127 och i Florens 84. De egentliga förhandlingarne varade från och med måndagen den 6 till och med lördagen den 11 Sept.; officielle delegerade höllo dessutom två möten före och ett efter den egentliga kongressen. Denna fördelades i fem sektioner: för statistikens teori och metod, för judiciel statistik, för finansstatistik, för fiskerioch handelsstatistik och för koioralstatistik. De fyra första dagarne anVT fatta beslut om sektionernas förvändes till atv Nr äntö ME slag. De vigtigaste resums. Som, erhållits på detta möte i Haag, äro i korthet följan 2! of De officielle delegerade behandlade på ew .. de båda föregående sammanträdena ett förslag af etatsrådet David från Danmark, hvilket åsyftade en förändring i de statistiska kongressernas organisation; han ville nemligen öfverflytta den beslutande myndigheten från plenarförsamlingen till en mindre församling af de officielle delegerade och andra, särskildt inbjudna vetenskapsmän. Afsigten med detta förslags framställande var att hindra de många icke-statisci, som pläga bivista kongresserna, att utöfva ett otillbörligt inflytande på öfverläggningarnes resultater. Efter en liflig diskussion, hvaraf visade sig, att man i allmänhet hyllade etatsrådet Davids förslag, beslöt man dock att uppskjuta hela saken till nästa kongress, åt hvars förberedande komit man uppdrog att anställa -en undersökning af andra vetenskapliga kongressers sätt att gå till väga och deras vunna erfarenhet. Bland de frågor, hvilka skulle behandlas af första sektionen, var också den att bestämma sjelfva statist:kens begrepp och gränser! Med afseende härpå hade professor Vissering från Leyden utarbetat en intressant afhandling, hvari han redogjorde för de olika åsigter, som gjort sig gällande och slutligen bestämde statistikens väsende så, att den har till ändamål att belysa folkens socialaJif. Efter en diskussion, hvarunder dr ne från Berlin upplyste, att det fanns icke mindre än 108 ölika definitioner på hvad statistik är, förenade man sig om, att frågan för närvarande icke vore egnad att afgöras af någon kongress, utan borde öfverlemnas åt den fria vetenskapliga forskningen. Af förslag, som väcktes af den första sektionen och af kongressen antogos, vilja vi nämna följande: 1) att man skulle, i sammanhang med uppgifterna om antalet af födda, söka erhålla uppgifter om föräldrarnes ålder; 2) att man i afseende på dödsfall skulle söka att få reda på den aflidnes icke allenast döds-, utan äfven födelseår, hvilket är af stor vigt för att vinna kännedom om dödlighetsförhållandena i barnaåren; 3) att vid kommande folkräkningar uppgifter Höra lemmmas om dö in