rad samt i0r Herrestads och Ljunits hära der, . . bonne Stockholms stadsfullmäktige fammanträdde i gåt afton å stora Börssalen. Förs företogs till behandling beredningsutskottets utlå tande n:r 59, hvari hemställes, att stadsfullmäktige måtte med gillande af drätselnämndens beslut bemyndiga de af nämnden utsedda värderingsmör att på uppgifvet sätt deltapa i värderingen af de å stadens mark beligna, lifgärdesregementena tillhörande byggnader och inrättningar samt att stads. fullmäktige måtte uttala den åsigt, att staden icke onligt K. M:ts bref Har skyldighet alt till krotiat tutgifrå ersättning för andra bland dessa bygnader och inrättningar, än sådana, som äro belägna å kronans mark. Hvad utskottet sålunda föreslagit godkändes af stadsfullmäktige med den skilnaden, att de här ofyan med kursiv stil utttörkta ordön infördes i beslutet på framställning af W. MonMUS. På yttrande af hr Wistrand samt efter votering med 54 röster emot 29 framflyttades på föredragningslistan samma utskotts betänkande nir 63 med detalioradt förslag till nyoch omläggningar af gator under år 1870. Uti första punkten hade utskottet hemställt, att stadsfullmäktige icke måtte bifalla drätselnämndens tredje afdelnings förslag, vatt nys och ofilåggningsarbeten till belnpp af omring 31,000 rdr må utöfver det förut bestämda anslaget till arbeten af detta slag under nästa år utföras och afdelningen derigenom anses hafva redovisat för de till sistförflutna vinters fattigarbeten anvisade medel. Denna hemställan bifölls efter någon diskussion, derunder hr Wistrand, som ensam kämpade för nfdelningens förslag, yrkade att ett belopp, motsvarande hvad som utgifvits för de 8. E. fattigarbetena måtte ställas till afdelningens disposition, för att användas till omläggning af de gator, som afdelningen pröfvade behöfliga. Hrr Sundell, Arwidsan och J. A. Berg förordade deremot utskottets hemställan, anförande som skäl att, om hr Wistrands förslag godkändes, detta då skulle medföra en förökad utgift af omkring 80,000 rdr. Utskottets hemställan godkändes. Derefter företogs till behandling andra punkten af sisträmde betänkande, hvari hemställes att det i 1870 års stat uppförda anslag till nyoch omläggningar af gator och allmänna platser måtte anviras till utförande af vissa i betänkandet omhämda arbeten, hvilka arbeten också blifvit i ett föregående nummer af denna tidning uppräknade. Angående denna fråga uppstod en temligen lång diskussion, som egentligen rörde sig kring den frågan, huruvida Stora Badstugatan å norr eller Tjärhofsgatan borde först omläggas. Hr L. J. Hierta var ej fullkomligen bolåten med utskottets förslag. , Tal. ansåg nemligen att med omläggningen af Östra Trädgårdsgatan emellan Näckströmsgatan och Hamngatan äfvensom af Urvädersgränden gerna kunde anstå, hvaremot andra gator och platser funnos, som voro i större behof af omläggning, deribland exempelvis nämdes platsen från Götgatan till Södra bangården samt Stora och Lilla Wattugatan. Hr Wistrand, som derefter fick ordet, anmärkte till en början, att det af föregående talare påpekade arbetet, eller omläggning af platsen utanför Södra bangården, tillkommer jernvägsstyrelsen. Hvad utskottets förslag beträffade, så förundrade det tal. att utskottet bland nästkommande års arbeten infört Tjärhofsgatans omläggning, men deremot utstrukit Stora Badstugatan å-Norr. Trafiken å den senare vore ojemförligt större än å den förra, hvartill äfven komme, att stora kostnader blifvit under de sista åren ned laggda på Stora Badstugatans omläggning, hvadan konseqvensen bjöde att afsluta detta arbete, innan man påbörjade något nytt. Tal. yrkade att stadsfullmäktige, med afslag å utskottets förslag beträffande Tjärhoöfsgatan, måtte bifalla hvad drätselnämndens tredje afdelning begärt till Stora Badstuatars Omläggning. — För bifall till utskottets örslag i dess helhet yttrade sig HKir Sundell, Lindberg Och Söderberg. En stor del af Tjärhofsgatan vore redan omlagd och af de gator, som liksom pulsådror löpa från stadens tullar, funnes ingen, som ej redan blifvit omlagd. Sannt vore, att trafiken på denna gata ej vore så stor som på många andra, men så åtnöjde man sig också med endast en gångbana. Hrr Bergström, Nerman, Wallenberg och LAndström förenade sig i hufvudsaken med hr Wistrand, hvarjemte hr Dohlsren föreslog, att de medel, som möjligen kunde återstå, sedan de arbeten, som afdelningen uppfört på sitt förslag, blifvit fullbordade, skulle användas till en gångbana på Tjärhofsgatan. Äfven ett annat förslag, nemligen at hr Berg, framstäldes Efter) slutad diskussion bifölls hr Wistrands förslag utan votering. Efter denna fråga föredrogs beredningsutskottets utlåtande JV 42, rörande plats och program för det nya sjukhuset å Norrmalm. Härom uppstod en längre diskussion, som öppnades af Hr von Koch, hvilken uttryckte sin förundran öfver det raska sätt, på hvilket utskottet afgjort denna vigtiga fråga, Tal. framhöll till en början de väsentligaste vilkoren för ett ändamålsenligt sjukhus, nemligen frisk luft och godt vatten. För let senare behöfde man nu ej längre sörja sedan vattenledningen blifvit utsträckt öfver hela staden. Hvad deremot det andra hufvudvilkoret, eller tillång på frisk luft beträffade, så berodde detta dels af sjukhusets läge och dels af dess konstruktion. Läget vore man redan öfverens om, men angående: konstruktionen vore meningarne ganska delade. För egen del kunde tal. ej instämma med utskottet, som så bestämdt gifvit korridorsystemet företrädet, att.det ej ens tillåtit paviljongsystemet att komma under pröfning vid den föreslagna täflan. Härefter ingick tal. i en längre vederläggning af de skäl, hvarpå utskottet fotat sitt förslag, samt sökte med exempel dels från vårt eget och dels från främmande länder visa, att den mindre -kostnaden ej så absolut vore på korridorsystemets sida, som utskottet synts föreställa sig, samt att slutsatsen derom mera grundade sig på issning än på bestämd erfarenhet. Enligt ett förslag till ifrågavarande sjukhus, bygdt i korridorsystem, uppginge kostnaden för Hvarje säng till 1762 rår, hvartill komme utgifterna för gasoch vattenledning m. m. I Upsala ryhvsda sjukhus kostade hvarje säng 1554 rdr, och för ett i Danmark uppfördt större sjukhus med 800 sängar i korridorsystemet uppginge kostnaden till 2 mill:r rår, under det hvarje sjuksäng uti ett i England bygdt paviljongsjukhus endast kostade 1152 rdr. Af detta kunde man se, att det ej vore afgjordt att korridorsystemet i afseende på anläggningskostnaderna egde företrädet. . Enahanda vore förhållandet med utgifterna för administrationen m. m. Men säkert vore, att dödlighetsprocenten icke var så stor i de sjukhus, hvilka voro uppförda efter paviljongsystemet, som i våra vanliga. Tal. uppläste derefter ett skriftligt yttrande af den från kriget på Krim så bekantamiss Nightingale, som varmt förordade det nya systemet, samt anmärkte att hvarken i England eller Frankrike numera några sjukhus uppföras efter det der redan utdöma korridorsystemet. Tal. slutade sitt anförande med att yrka, det stadsfullmäktige måtte, med förkastande af hvad beredningsutskottet föreslagit i afseende derå att inkommande täflingsritningar till det nya sjukhuset skulle vara uppgjorda uteslutande efter korridorsystemet, godkanna hvad sundhetsnämden i frågan hemställt, eller att ritningar efter begge systemen finge ingifvas och derJRR a