Aftonbladet – 1 oktober 1869, sida 2

OCKHOLM den I Oktober. r De utspridda ryktena om storhertigdömet Badens upptagande i Nordtyska förbundet hafva under nägra dagar framkallat icke så liten oro för en deraf föranledd spänning mellan Frankrike och Preussen. För ögoublicket och sedan den franska pressen med stor häftighet uttalat sig emot de föregifna införlifningsplanerna, heter det visserligen, att Preussen skall hafva officielt förklarat ifrågavarande rykten ogrundade och attialla händelser Preussen icke skulle mottaga anbudet i fall ett sådant gjordes från Badeng sida. Man sätter dock på vissa håll icke stort förtroende till dylika försäkringar och man är ej ens rätt viss på om sådana blifvit gifna. Emellertid fortfar å den ena sidan den tyska pressen att drifva den satsen, att Badens införlifvande, om det ifrågakomme, är en rent tysk -fråga, som Frankrike ej eger blanda sig uti; och å andra sidan framhålla de franska bladen den stora intimitet, som redan inträdt mellan Preussen och Baden, i hvilket sistnämnde land det preussiska inflytandet redan är allrådande, så att det slutliga införlifvandet med Nordtyska förbundet knappast blir annat än en formalitet, och de beteckna skarpt det betänkliga för Frankrike att sålunda långs hela sin östra gräns öfverallt möta Preussen. Såsom ett rof på det språk de franska tidningarne föra återgitva vi här ett yttrande af Le Puys: Hör storhertigdömet Baden till det Nordtyska, förbundet? — frågar Pays. Har ett hemligt fördrag ännu fastare tillknutit det förhållande af beroende, hvari hofvet i Karlsurhe står till hofvet i Berlin? Det är svårt att slå ifrån sig ett starkt misstroende, när man läser det tal, som storhertigen höll vid det badenska parlamentets öppnande. Sterhertigen säger icke rent ut:. vi höra till Preussen! En :så tydlig förklaring afgifves icke på det officiella språket; han börjar till och med att försäkra, att sedan den senaste sessionen icke något afgörande steg blifvit taget rörande Tysklands nationella utveckling. Tysklands nationella utveckling betyder här detsamma som Sydtysklands införlifvande. Det afgörande steget är Mainflodens öfverskridande. Under den slöja, hvari det storhertigliga talet döljer sig, skymtar man herrskarens egentliga tanke: Tyskland skall tillhöra Preussen, och storhertigdömet Baden är redan införlifvadt i Ilohenzollerns rike. Föreningen blir med hvarje dag innerligare. Makten är i händerna på en preussisk officer, general Beyer; den badenska hären har samma organisation som det Nordtyska förbundets; den står färdig att bli en preussisk armådivision, storhertigen förkunnar det och lyckönskar dertill. Detta är det långa talets korta mening, i denna riktning gär den badenska politiken. Storhertigdömet Baden är nu blott att betrakta såsom en preussisk provins, Den badenska armen är hädanefter blott den preussiska armåns förtrupp eller: hennes högra flygel — hennes förtrupp, om Preussen vill öfverskrida Rhen för att intränga i Frankrike, hennes högra flygel, om det vill gå öfver floden Main, sönderrifva fördraget i Prag och fullända de i slaget vid Sadowa vunna resultaterna. Le Peuple frangais, den tidning som för närvarande anses mottaga ingitvelser direkte från högsta ort, har med anledning af general Flearys sändning till Petersburg fält några ord, 1 hvilka man velat se en indirekt hotelse mot Preussen. Naturligtvis har detta ctrande ådragit sig mycken uppmärksamhet och gifvit ny näring å farhågorna. Det är ea afgjord sak — säger le Peuple — att general Fleury i högst vigtiga angelägenhe ter ilera gånger bliivit använd till beskickniogar, som krält stor takt och finhet, och