Aftonbladet – 1 oktober 1869, sida 2

ud med veruiutalt Svallaa dälybelfönster. Uti wvardera ändan af sjuksalen står en mycket stur ch hög, af tegelsten murad kakelugn med en ramför densamma ställd, liten jernkamin. Elden kaminen underhålles större delen af dygnet. Sånda bålles kakelugnen nästan ständigt varm. uksalen värmes genom det från kakelugnen utstrålande värmet och ventileras dels härigenom dels genom flera rörledningar inmurade bakori kakelugnarne och, om så behöfs, genom smärre ventiler på fönstren, m. m. (Alternativt: anläggandet at en centralvärmeanstalt, hvarigenom de många eidstäderna undvikas, sängplatserna något ökas, bränsle besparas, badvattnet m. m. värmes och eldfaran minskas, men anläggningskostnaden ökas. Anlägges en centralvärmeanstalt, bör ventilationssystemet bringas i förening med densamma.) Taket är ett yttre eller vindstaket och ett inre, det senare af spåntade bräder; men för lanternis nen, om sådan uppföres, anbringas, till värmehs bevarande, det inre taket af glas i nivå med det öfriga salstaket. Till skydd emot ohyra och för byggnadsvirkets konserverande i öfrigt äro paviljongens alla väggoch takytor af trä, bestrukna på insidan med kreosotolja eller något lämpligt asfaltpreparat eller med 3. k. vattenglas., — hvilket senare dessutom skyddar emot eldfara — och på utsidan med af röd jernoxid bestående s. rödfärgs. Timmerstockarnes mellanrum äro tätade medelst dref eller af gamla tåg utredd lampa. Den andra skizzen utvisar sammanställningen af de samfälda byggnaderna på sjukhustomten. Denne utgöres väsentligast af en större gård, omgifven af byggnader på följande vis. Midten af byggnadstomtens främre sida upptages af en tvåvänings stenhusbyggnad och på hvardera sidan om densamma en sjukpaviljong af trä, såsom i det föregående beskrifves. De öfriga tre sidorna af gården upptagas af dylika paviljonger, som förslagsvis antagas till så många att deras samtliga antal blir tio. Och anläggas de, med afscende på eldfara, på til ligt afstånd från hvarandra. Paviljongernas antal kan, efter behof och såvidt de ekonomiska arrangementerna så medgifva, ytterligare ökas. Stenhusbyggnaden innebåller för sjukhuset gemensamma lokaler: ett ångkokningskök, en ångtvättstuga, ett badrum för nykommande sjuka, ett apotek, ett större rum för styrelsens sams träden, reconvalescenters gudstjenst och k ska operationer samt ett annat till anmälvingsrum, äfvensom tvenne intill operationsrummet stötande mindre rum för de opererade; dessutom bostäder för läkare, ekonomi-intendent, husmoder, m, m. samt för portvakt. Denna byggnad upptar förvaringslokaler för de sjukas kläder, för sjukhusets förråder af linne och innebåller förvaringskällare för viktu: (Alternativt: i stället för stenhuset uppföres en byggnad af för de behöfliga bostäderna och det eller de rum som för styrelsens sammanträden m. m. erfordras. Hvaremot ett stenhus med centralvärmeanstalten, ångköket, tvättstugan m. m. anlägges på lämplig plats.) Vid sjukbustomtens utkant och på godt afstånd från sjukhusbyggnaderna anlägges likboden. Hvarje paviljong är på den åt sjukhusgården vända Jångsidan försedd med en öppen veranda, som hålles vintertiden eller från början af December till slutet af Mars stängd med fönster och då denna glasgång eller detta galleri fortsättes förbi öppningarne emellan paviljongerna, uppkommer sålunda en gång, som, börjande från stenhusbyggnaden, omsluter gården på alla fyra sidor. Portar anbringas uti det träplank, som på hvardera sida förenar stenhuset med närmast beläg träpaviljong. Glasgången blir derföre på 2 ställen så inrättad, att den tillåter farbavan korsa sig, och är till hela sin längd belagd med asfaltgolf, hvilket bar hjulspår för smärre servicevagnar och för sjukvagnar. Gården och de öppna delarne deraf emellan paviljongerna äro Jäv:pligen planterade med. buskar, träd och gräsmattor. Under den varmare årstiden finnes ett tält uppstäldt nära ingången till hvarje paviljong och dessutom några sådana på lämpliga ställen ä sjukhusgården. Vattenledning är inledd med nödiga utkastare i stenhusets och paviljongernas lokaler, äfvenså på några ställen å gården samt i likboden och dessutom apterad för lämpliga slangar i och för eldsläckniog och planteringarne samt för gårdens och luftens afsvalning under sommaren medelst bespolning. Afloppsrör för orent vatten finnes. Några I springbrunnar å gården kunna under den varmarste tiden af sommardagen vara i gång till åstadkommande af luftens rörelse och afsvalning, utan att det härtill begagnade vattnet behöfver gå förloradt för sjukinrättningens ekonomi, enär det nedfallande vattnet kan uti något högt belägna bassiner upphemtas. Hvarje sjuksköterskas rum står genom telegraftråd i förening med portvaktens eler annat vaktrum. De intill läkarebostaden närmast belägna paviljongerna borde med nödig omtanka företrädesvis användas för svårare akuta sjukdomar eller för opererade. Hr L. nämnde, att han förlidne sommar på tillfrågan af en af sundhetsnämndens medlemmar tillstyrkt, att det för hufvudstaden tillämnade nya I sjukhuset skulle byggas i form af en serie af botI tenvåningspaviljonger och utaf trä, och trodde, att detta förslag hade stora företräden framför en sjukhusbyggnad af sten, vare sig att man härvid använde systemet af korridor eller det af paviljong, sådant ft. ex. det sednare blifvit utfördt uti hospitalerna Beawjon och Lariboisiere i Paris eller S:t I Jean i Bruxelles. Uppförandet af paviljonger ), I bestående endast af bottenvåningar för en sjukper sonal af Oo g 30 personer i hvarie paviljong, hade de kända tördelarne af ett mindre sjukhus, jutan att, såsom vanligt i ett sådant, fördyra vården och ekonomien. En träbygnad är, då öfriga örhållanden äro lika, både varmare och sundare län en stenbyggnad, emedan trävirket är en myceket såmre både värrtledare och behållare för luft, och således äfven för dess riasma, än tegel och murbruk — omständigheter, som vid byggandet af TIsjukhus lemna företräde åt trähuset framför det af I tegel bygda. Det vore tilläfventyrs en ej oriktig beräkning, om man antoge, att af Sverges befolkI ning (4,200,000) åtsinstone 3,500,000 bodde i trähus. I de nordligare länen med lägre medeltemveratur än hos oss äro stenhus på landsbygden en sällsynthet. Stänges en paviljong för att vär l dras, så vore isoleringen fuliständig, isyanerhet i jemförelse med afstängandet af sjukrum i våra vanliga sjukhus, der luften silar sig så väl genom ;) mellanmurar som trossbottnar, och desto lättare, sj ju mera temperaturen är olika hög i de särskilda I lokalerna. Olägenheten af det glasgalleri, som förenar paviljongerna och således den i sjuksalarne innehållna luftmassan. temporär, enär galleriet är afsedt att finnas en under ungefär en tredje3 del af året, och för öfrigt den ständiga vexlingen at luft emellan det otäta glasgalleriets luftmassa och den yttre atmosferen helt visst blefve ganska betydlig, isynnerhet under denna, den kallaste tiden at året. Med bottenvåningars användande till I sjukrom afsågs äfven den beqvämlighet för rekonlescenter och vissa sjuka, att de hade lättare ille att komma ut 1 det fria och tillbaka till . sjukrummet än då vägen skulle gå utföre och uppföre trappor — hvilket tillfälle, flitigare begag nadt, förmår i sin mån minska de sjukas vistelsetid inom inrättningen Äfven sker genom denna Hanordning någon minskning uti den genom detta -I paviljongsystem ökade servisen. J Om eldsläckningsanstalterna äro lika väl ordnade för detta system af träpaviljonger som för ett sjukhas ar sten och t. ex. hvarje paviljong vore försedd med vattenutkastare från vattenledningen jemte tillhörande slang och tomtutrymmet emellaa de särskilda paviljongerna vore tillräckligt stort s.Å samt planteradt med bus ch löfträd, så torde i oligenheterna af eldsvåda för ett fpaviljongssjuk-! his sannolikt blifva betydligt minure än för ett t) sjukhus af sten. Ur en bottenvåning kunna 30 r gjaka med större lätihet blifva räddade eller rädda -l jur sieliva, än en större sjukpersonal, som har att