Aftonbladet – 1 oktober 1869, sida 2

IUP ICKE -toURU SUG MESAVIAUv MEM MIR BT större dylika underslef. ARE UTRIKES ENGLAND. Mr Patton, lord justice cierk (innehafvaren af den näst högsta domarevärdigheten) i Skotland, har i någon tid varit saknad i sitt hem, hvarföre man antagit, att han omkommit genom olyckshändelse. Efter långvarigt sökande Har man nu funnit hans lik i den genom hans landtegendom flytande floden Almond. Det hade ett djupt, skuret sår i halsen. De juridiska myndigheterna på platsen ha besigtigat liket, för ait utröna, om ett mord eller ett sjelfmord blifvit begånget. Omständigheter finnas, som tyckas antyda, att det senare varit händelsen. TYSKLAND: Den tyska pressen har för närvarande uppmärksamheten närmast riktad på närmandet mellan kabinetten i Berlin och Wien. Den 24 September lästes i åtskilliga wienertidningar vidtutsväfvande politiska kombinationer. Kejsaren af Og hette det, hade insett nödvändighefta af att afstå från alliansen med Frankrike och att i stället närma sig Preussen. Beust skulle lemna sin ministerpresidentplats, grefve Andrassy utnämnas till rikskansler och Giskra till president i österrikiska ministören. — Alit detta skulle ega rum, iunan kropprinsen af Pret sen kommit till Wien; hans besök ders des kulle få en förökad politisk betydelse deriAlexangenom, att äfven fyska tronföljarer der och kronpr tidigt skulle int vudstaden. errikes för land kunde I gjord sak, sedan Beust haft en sammankomst med farst Gortscehakoff, och sedan grefva Chotek Mifvit utnämd till sändebud i Petersburg. — Enligt andra berättelser skulle Beust icke afg , emedan det lyckats honom att närma sig östmakterna för att i tid skydda sig mot det oväder, som hotar att bryta löst i Europas sydvestra hörn. Denna uppfattning af saken är återgifven i en af Augsb. allg. Zeitungs wienska korrespondenser, hvari det heter:Ri ansleren Beusts fredspolitik har hittills sökt förhindra en sammanstötning mellan Preussen och Frankrike, och detta kan indirekt hafva lyckats genom Österrikes hållning, i det att enigheten mellan hofven i Wien och Paris ålagt Preussen en viss hofsamhet. Det ser emelJertid ut, som skulle tilldragelserna i Frankrike hafva blifvit alltför frestande för Preussen, att det längre skulle kunna iakttaga sin hofsamhet. Denna omständighet kan hafva föranledt Beust att göra en Itrontförändving. Den österrikisk-preussiska enigheten skall nu gentemot Frankrike, göra samma tjenst, som enigheten mellan Österrike och Frankrike jort emot Preussen. Man synes nemligen i Vien hafva fått reda på, atv Napoleon geuom påtryckningen af de inre franska förhållandena och förtröstandse på Österrikes allians kunde förledas att tåga ett steg som öjligen skulle hota freden. Man vill derföre :genom ett närmande till Preussen uppniog med Rysse