Aftonbladet – 30 september 1869, sida 2

— — ÄY-——.netntnnnndooom rie —X— ee? NR lemna sina skyddslingar, förrän han visste dem i goda händer. Båda, brefven voro adresserade så godt de kunde bli med Eustacies dunkla hågkomst af namnet Thistlewood och Gardons sätt att stafva det, Fordom baronessa Ribaumont, var utan tvifvel den pålitligaste delen af adressen. Men nu skulle också sändas ett tecken att brefvet verkligen var från uppgifven person. Eustacie såg öfver sina dyrbarheter, men de enda som kunde igenkännas voro det spänne hvarmed plymen i Berengers barett varit fästad och det dyrbara perlbandet, familjeklenoden. Att skilja sig vid den förra och att vedervåga den sednare i ett sjöröfvarskepp var lika omöjligt; men Eustacie beslöt sig slutligen för att löstaga den päronformiga stora perla, som var närmast låset, och som var så märkvärdig både till form och färg, att-den nödvändigt måste igenkännas. TJUGUFÖRSTA KAPITLET. Under valnöt-trädet. Fröken Jeanne Brygger vin utaf blommande fläder, Men hvarför kommer Laäirden just i dag ti!l eder?o Lady Nairon. Lairden of Cockpen. Sommaren närmade sig sitt slut och Lucy Thistlewood stod i det stora köket på Combe Manor, under det med galler försedda fönstret, . bredvid det stora ekbordet, med ett hvitt förkläde öfver sin klädning, för att tillse insamliogen at fläderbär, hvaraf skulle bryggas vin för vintern. Husets pigor stodo omkriog henne, försedda med djupa träbunkar af bok, eller gula och röd: lerfat, medan barhufvade och barfotade barn kommo in med stora videkorgar, fylda med de mörkröda bären, som de tömde i bunkarne, och som Lucy betalade med bastanta skifvor af ost och bröd, och starka,