DANMARK. En vacker hyllving egiades i dag åtta dagar sedan den fordne folkethingsmiiiafitien borgmästaren Holther Hage, som vid det samma dag hållna valet i Nakskov besegrades af bondevännernas kandidat Peder Pedersen. En betydlig mängd valmän samlade sig på aftonet och tågade med svajande fandr ock klingähde spel genom, staden för ätt på ett högtidligt sätt tacka löhöm för allt hvad han verkat såsom folkethingsman oci försäkra honom om sin ledsnad öfver, att valkretsen nu förlorat honom såsom målsman i den lagstiftande församlingen. På vägen genom staden växte skatät vid hvarjs steg, så att den snart räknade flera hundra deltagare: När man ankommit till den sommarbostad straxt utom staden, der borgmästaren Hage vistades, slöt skaran en tät krets omkring ingången till huset, framför hvilket mareschaller brunno i den månljusaaftonen och gåfvo en festlig prägel åt byllningen. Kateketen Lund tolkade på stadens vägnar i hjertliga ord den sorg, som nedtyngde alla, men hyste en säker förhoppning, att den tid icke vore aflägsen, då det parti, som hade uteslutit Hage, skulle få ögonen öppna för hvad det hade ratat och hvad det hade fått i stället, så att det skulle åter vända sig till honom, som med utmärkt skicklighet och öfverlägsen förmåga förenar varm fosterlandskärlek. stark frihetskänsla samt ärlig och trofast vilja. Landtbrukaren Drejer frambar på landtboernes vägnar en dylik helsning och tacksägelse. Borgmästaren Hage tackade med rörelse för allt deltagande, man visat honom. Han hade ständigt — sade han — arbetat ochstridt med iden för ögonen; han skulle aldrig upphöra med denna strid; han hade alltid följt frihetens och nationalitetens baner och skulle fortfarande följa det; der det svajade, skulle segern förr eller senare komma.