Aftonbladet – 22 september 1869, sida 3

———— AL — ————— vara ensam vid flodstranden, hade hon, lätt och vig som hon var, klättrat öfver en spetsig framskjutande klippa och, dold af den, skyndat bort. På ödsliga och för få bekanta vägar vandrade hon hela natten och hela den följande dagen tills hon ändtligen nådde sitt mål, den gycklaretrupp, vid hvilken Etienne Lafort var anstäld. Hans bekantskap hade hon gjort på en af sina resor med fadern i trakten af Angers, och det var för att kunna ansluta sig till hans sällskap som hon hade sammansparat de pengar, hvilka hon nekat att lemna ifrån sig den olycksdigra qvällen. De unga älskade hvarandra och i det yttrande, som väckte Laboudies våldsamma vrede, låg en bekännelse om till hvilken grad af förtrolighet deras förhållande till hvarandra redan hunnit, Slaget af faderns cymbal fälde henne till jorden innan hon fick tillägga att ett hemligt äktenskap berättigade henne till denna förtrolighet. Nu kom hon, utan att ana något, åkande vid sin makes sida in i den stad, der hon så ofta samlat beundrande folkskaror omkring sig. Kom hon tillräckligt tidigt för att hämma guillotinen i dess fall?,..... Ännu den dag som är läsa presterna böner att den Evige måtte skänka hvila och ro åt den olycklige Jean Gosset Laboudies själ. ae fbe JG sken a dare an