Stockholms läns landsting sammanträdde i går afton kl. 6 e. m., dervid följande ärenden förekommo: Anmälan om den verksamhet komiten för husflitens befrämjande inom länet utöfvat. Vid föregående landsting hade en komitå blifvit nedsatt, och lemnade nu hr Odelberg en kort redogörelse för komitens verksamhet till dato, hvaraf inhemtades, att distriktkomit6er blifvit anordnade, som vidtagit åtskilliga åtgärder för sakens främjande, och skulle till utrönande af husflitens ståndpunkt inom länet en exposition komma att ega rum vid länets hushållningssällskaps första sammanträde instundande Januari månad, dervid premier till uppgifvet belopp skulle utdelas af det anslag landstinget för ändamålet lemnat. Anslaget hade visat sig otillräckligt för utgifvande af en skriftlig redogörelse, hvilket ingått i komiterades plan, hvarföre man vändt sig till K. M:t, som för sagde skrifts utgifvande beviljat 500 rår rmt, och hade bushållningssällskapet utfäst sig att lemna ett visst belopp till bestridande af kostnaderna för expositionen. Tingets ordförande fästade landstingsmännens uppmärksamhet på vigten af en dylik exposition, och uppmanade en hvar att i sin ort söka verka för, att så många alster som möjligt af husfliten inom länet blefve till expositionen insända. Hörefter föredrogos följande af vederbörande utskott behandlade frågor: Angående vid föregående landsting väckt fråga m inrättande dels uf bolag för uppköp af lefnadsidenheter och försäljning af jordbruksalster, dels mejerif reningar. enna fråga hade till utredning varit: öfverlemnad åt tvenne utsedde komiterade, frih. Klickowström och hr Ljungberg, hvilka i ämnet afgifvit utlåtande, hvaröfver hushållningssällskapets yttrande blifvit infordradt. Af anförda skäl har hushållningssällskapet afstyrkt inrättandet af bolag för uppköp af lednadsförnödenheter och försäljning af jordbruksalster, hvaremot hushållningssällskapet i afseende å mejeriföreningar ansett sådana af vigt, och i anledning deraf samt då det rörelsekapital, som fordras för dylika föreningars bildande under nuvarande förhållanden, icke torde vara lätt att anskaffa, hemställt, att landstinget ville, i likhet med hvad förvaltningsutskottet inom Gefleborgs län gjort, anslå en summa af 3000 rår årligen till låneunderstöd åt på aktier inom länet grundade distriktmejerier. Hr Odeloerg redogjorde för den åsigt, som vederbörande, vid dettå ting valda utskott i ämnet uttalat, och hade utskottet hyst samma mening som hushållningssällskapet i afseende på bolags inrättande för inköp af lefnadsförnödenheter och äljning af jordbruksalster, hvaremot utskottet j delat hushållningssällskapets mening om behofvet af anslags beviljande för distriktmejerier. Inrättandet af sådana hade ganska mycken vigt, men det kapital, som erfordrades, vore ej så stort, att det icke borde kunna samlas inom de orter, der inrättandet af distriktmejerier ansågs blifva af gagn. Man hade erfarenhet om, att anslag, beviljade för sådana ändamål, icke blifvit så synnerligt äl handhafda, hvartill ytterligare kom, att landstinget ej egde något öfverflöd på penningar. På grund bäraf hade utskottet äfven afstyrkt bifall till hushållningssällskapets hemställan i denna del. b Tinget godkände utskottets utlåtande i sin helet. En af hr P. A. Siljeström väckt motion, rörande angelägenheten af att vid inträffande val af representanter i Första kammaren känna hvilka af länets invånare voro valbara, med anledning hvaraf motionären hemställt, att tinget ville nu och sedermera årligen föranstalta upprättande af en förteckning öfver i länet boende, så qvalificerade personer, samt af denna förteckning låta för landstingsledamöternas räkning trycka ett tillräckligt antal exemplar, t. ex. 50, anseende motionären den obetydliga kostnaden härför icke ens förtjena att nämnas vid sidan af det gagn som borde vara att deraf påräkna. Vid behandling af detta ärende inom det af tinget valda utskott, bade den åsigten, som muntligen frambars af baron A. Cederström s:r, gjort sig gällande, att den föreslagna åtgärden ej ledde till ändamålet, då en dylik förteckning endast omfattade länet, men ej hela riket, som vore den valmanskorporation, inom hvilken riksdagsmän till Första kammaren kunde utses. Derjemte hade utskottet, utan att dock närmare kunna beräkna kostnaden, ansett densamma ej blifva så obetydlig som motionären föreställt sig, då ganska vidtomfattande uppgifter måste för en sådan förtecknings upprättande infordras. På grund häraf bade utskottet afstyrkt bifall till motionen. Hr Wener trodde, att tinget icke vore behörigt upptaga motionen, då densamma blifvit väckt af en ledamot, som ej tagit säte och stämma vid tinvet. Hr Isberg, som instämde i utskottets meag, var af annan åsigt än hr Wener i afseende på hr Siljeströms rätt att få motionen af utskotet behandlad, enär hr Siljeström, då motionen ugafs, varit landstingsman. Äfven om hr Siljeström under tiden dött, hade detta ej förändrat förhållandet.