. Vara af temligen underordnadt intresse, Följden häraf har blifvit, att den åsigt börja allmänt nog utbreda sig, att lan stingen ingenting uträttan. Helt annorlunda ter sig förhållandet då man finner på ett ställe sammanförda och systematiskt ordnade resultaterna af landstingens verksamhet. Det må väl, äfven då, kunna skönjas, att institutionen ännu är i sin barndom; att våra provincialrepresentationer hittills blott med stor varsamhet och en vis, skygghet tagit om hand de angelägenheter, : hvilkas vård kommunallagstiftningen åt dem anförtrott. Det lider icke heller något tvif-. vel, att civilministerns ryktbara cirkulär af den 30 Aug. 1864, rörande landstingens befogenhet, i sin mån bidragit att förlama deras verksamhet och att uppväcka tvekan om hvilka ärenden, som rätteligen tillkomma landstingen att handlägga; hvarförutan obenägenheten mot beslutandet af någon beskattning på länens innevånare på många ställen förmått landstingen att undanskjuta nästan alla sådana förslag, för hvilkas rcaliserande erfordrats några uppoffringar, utöfver de tillgångar tingen haft att disponera. Men allt detta oaktadt finner man likväl, då man nu i Tidskrift för landsting ser sammanfattade tingens bestut och åtgärder, att de tillsammans uträttat icke så litet. De flesta skola säkerligen öfverraskas då de erfara hvilka ganska betydande summor, som på grund af landstingens beslut kommit allmännyttiga företag och ändamål till godo. Af de i tabellarisk form upprättade sammandrag öfver samtliga landstingens utgifter under de sex åren 1863—1868 visar sig, att tilllandtbruket och dess binäringar blifvit beviljade 273,042 rdr; till den högre industrien 18,201 rdry till kommunikationer 386,343 rdr; till allmän hushållning 15,077 rår; till fattigvård T2,257 rdr; till sjukvård 359,604 rdr; till undervisningsväsendet 341,855 rdr; för allmän säkerhet, ordning och sedlighet 32,648 rdr. Hammanlagdt uppgå dessa summor till i det närmaste 2 millioner rdr för alla åren eller, om de fördelas på de sex åren, till i medeltal en tredjedels million rdr årligen, Det är lätt att-iöse, att med ett dylikt belopp icke så litet godt och nyttigt bör hafva blifvit uträttadt. Att emellertid, när man tänker sig att dessa anslag blifvit på många särskilda orter och på en mängd olika föremål fördelade, så är det klart, att med dem icke några storverk kunnat åstadkommas och att frukterna af landstingens verksamhet icke kuuna vara af den beskaffenhet, att de springa allmänt i ögonen; men såsom visst torde väl dock kunna anses, att dem förutom mycket af det, som nu med de anvisade medlen blifvit uträttadt, hade biifvit ogjordt. Vi erinra också härvid ännu en gång, att man icke får förgäta att hela institutionen ännu är fullkomligt ny och, på sätt och vis, ännu håller på att söka de rätta fälten för sin verksamhet. Landstingen ha för öfrigt, efter vår förmening, handlat välbetänkt då de icke under deras första tillvaro tagit de skattskyldiges bidrag alltför mycket i anspråk. Ett motsatt förtarande — som lyckligtvis fö-. rebygts al den tryckta konjunktur för näringarne, som gjort befolkningen mer än vanligt obenägen mot alla nya skatter — kunde lätt hafva redan under institutionens: första tillvaro mot densamma väckt en ovilja, som varit för densamma vida betänkligare än den nu på sina ställen rådande föreställningen, att tingen ingenting uträttat. Vi dela föröfrigt fullkomligt den af Landstingstidskriftens redaktionskomite uttalade åsigt, att det betydelsefulla i tingens förbandlingar, likasom i bashållningssällskapens deputerades , ligger icke så mycket i de af dem fattade beslut, som i den grundval de lagt såväl för ett lugnt, jemnt och besinningsfullt framskridande i vårt lands ekonomi, som äfven för en svenska folkets högre uppfostran i socialt och politiskt hänseende. En annan vigtig uppgift, utom den att bringa till allmänhetens kännedom landstingens åtgärder, har den ifrågavarande tidskritten deri, att den är afsedd att sätta hvarje särskildt landsting i tillfälle att få veta hvad de öfriga uträttat och att låta dem samtliga draga nytta af de utredningar och undersökningar, som på ena och andra stället åstadkommits. Denna del af tidskriftens ändamål är så betydelsefull, att man bör hålla sig förvissad, att samtliga landsting skola beredvilligt tillmötesgå de önskningar, som redaktionskomiten uttalar med afseende å tillhandahållandet åt komiten af de för dess arbeten nödiga materialier. Förutom redogörelserna för landstingens vigtigaste beslut under de förflutna sex åren, finner man i tidskriften äfven, uti ett bihang, en kortfattad redogörelse för det vigtigaste af förhandlingarne vid hushållningssällskapens deputerades sammanträden, samt slutligen äfven en uppgift på de amorteringslån, som det under de åtta åren 1861 med 1868 blifvit landsting, kommuner ochinrättningar af K. M. medgifvet att upptaga. Denna sistnämda uppgift, af hvilken man inhemtar, att tillstånd till dylika låns upptagande blifvit beviljadt till belopp af icke mindre än 24,175,110 rdr, oberäknadt ett lånebelopp af omkring 1!o millioner, som med ecklesiastikdepartementets tillstånd upptagits för skoloch kyrkobyggnader m. m., innefattar ett icke ovigtigt bidrag till kännedom om och förklaring på de finansiella företeelserna under de senare åren. Den redaktionskomitå, åt hvilken Stockholms läns landsting anförtrott tidskriftens utgifning, består af grefve A. E. Wirsön, rektor P. A. Siljeström och t. f. advokatfi-: skalen C. E. Ljungberg, hvilken sistnämdel öfvertagit det egentliga redaktionsbestyret. Regementspastor. K. M:t har den 14) dennes utnämt komministern i Lilla Mellösa : och Flens församlingar af Strengnäs stift C A. Hallström till regementspastor vid Södermanlands regemente. : — Militära utnämningar och afsked.j, K. M:t har samma dag utnämt: vid Dalrege-,. mentet: till kapten, löjtnanten OC. L. Åberg; vid Norrbottens fäl tjägarekår: till under-; löjtnant, utexaminerade kadettkorporalen vid z I TI oo Tr år a