Aftonbladet – 21 september 1869, sida 3

och balanser. Åoocem Eee IBLANDADE ÄMNEN. Förfalskving af autograter. I Paris har man i dessa dagar upptäckt ett bedrägeri. hvartill ett motstycke visserligen kan framläggas, men många år äro sedandess förflutna. Det är en gammal lärd med stort anseende, hr Michel Chasles, ledamot af franska Vetenskapsakademien, en passionerad samlare af autografer, som låtit å det skamligaste sätt bedraga sig. Han har vid etenskapsakademiens senaste möte lemnat en omständlig redogörelse för denna ledsamma affär, på hvilken han genom sitt för långt drifna förtroende till en fint slipad bedragare fått släppa till icke mindre än 150,000 francs; rättare sagdt är det dock akademien som kommer att få vidkännas detta, ty det är för hennes räkning som hr Chasles förvärfvat de dyrbara autograferna. Redan 1867 inlät sig hr Chasles med den ifrågavarande bedragaren och erhöll då åtskilliga bandlingar, som bevisade, att Pascal hade känt till tyngdlagarna och äfven satt sig i förbindelse med Newton rörande detta ämne. Dessa dokumenter sade sig archivisten-paleografen — hvilkens namn af vissa skäl ej nämnes i Pariser-tidningarna — ha fört med sig från Amerika. Men ofvannämde dokumenter utgjorde en obetydlighet mot andra som blifvit lurade på den gamle akademikern. Bland dessa befinner sig en massa skrifvelser från Galilei, Pascal, Ludvig XIV, Labruyere, Moliere och Montesquieu, från önterelle, m:me de Sevign och Maupertuis; vidare bref i bhundradetal från Rabelais, ytterligare från Copernicus, Christopher Columbus, Calvin, Luther, Scaliger, Machiavel, Michael Angelo, Raphael m. fl. till Rabelais; outgifna mysterier, och poemer af Margareta af Angouleme, poem af Maria Stuart, hundratals bref från Montaigne, många dylika från Shakspeare, från Cervantes, att ej tala om många origivalmanuskripter af Dante, Petrarca, Boccaccio, Agnes Sorel o. 8. v.i oändlighet. Säljaren af dessa dyrbara manuskripter infann sig regelbundet hos den beskedlige hr Chasles mellan 11 och 12 midSagen eller 5—6 e. m. Aldrig gick hr Chasles till honor... Hr Chasles blef slutligen misstrogen och han skickade till Florens en fotografi af ett bref från Galilei, datcadt den 5 Nov. 1639. Från Florens svarades, att .t ifrågavarande brefvet var apokryfiskt. Nu blef det Cppståndelse af! Man vände sig till polisprefekten, be. tagaren arresterades och man anställer en visitatior 205 honom Hvad finner man der? Några ark hvis Papper hopfästade till en anteckningsbok, några pen.or, en flaska bläck, några nyss färdiga facsimiler, icke ett enda original-dokument! Tillfrågad rörande denna affär ville mannen att börja med ej säga af hvem han erhållit de sålda brefven o. s. v., men förklarade sedan att ban sjelf fabricerat dem allt sedan 3861; han hade försålt till hr Chasles omkring 20,000 sådana! Men kan män väl tro, att icke en enda person kunnat komponera en så betydlig mängd skrifvelser i alla möjliga ämnen, isynnerhet när man ej hemma i hans bostad kan finna så mycket som ett fragment äf böcker, bref eller dylikt, som behöfts för fabrikationen. Ännt en sak: mannen i fråga förstår icke latin, icke italienska, är ej hemma i matematik eller andra vetenskaper, på hvilka en betydlig del af dokumenterna hvilar. Hvilken talang, hvilken flit bar ej förfalskaren måst utveckla för att åstadkomma en sådan hop falska handlingar? Dock, hr Chasles är ej den förste som låtit på samma sätt dupera sig; i Rouen inträffade något dylikt 1750, i Paris 1700; år 1836 skref en ung studerande i Bremen, en viss Wagerfeld, en väkta historia om Fenicierne, vidare skref Macpherson poemer af Ossian, som denne aldrig hade författat; senast uppträdde greken Simonides för åtskilliga år sedan i Berlin med en mängd bhistoriska urkunder, som han sjelf fabricerat. Dessa förfalskningar ha återupplifvat en ganska rolig historia om en kartaginensisk inskription, som för många år sedan utgjorde föremål för diskussion i samma vetenskapsakademi. General Duvivier hade fått i uppdrag att tolka den ifrågavarande inskriptionen och denne lärde filolog tvekade ej att framkomma med följande öfversättning: Här hvilar Hamilcar, Hannibals far, liksom denne dyrbar för fäderneslandet och förfärlig för dess fiende.s Å sin sida återgaf hr de Saulcy, sedermera senator, 1.ckriptionen på följande sätt: i or ha upprest detta monument åt Isis prestu nt ce nume våren, t behagen. Åt blommörna, som göra jorden vehoglig och fruktbäran.e? N Nåvurligtvis kunde de begse lärde ej komma öfverens. Då kom Academie dec inscriptions et velles lettres, med i spelet och hon tiusatte en konitt, söm öfversatte samma inskription På fölande sätt: Detta altare är upprest åt vindarnes och stornarnes gud, för att blidka hans vredex En så himmelsvidt olika tolkning framkallade iaturligtvis salvor af skratt. 4 4 4 ; E — Ramie-växten. I åtskilliga trakter af Nord-!: merikanska sydstaterna har man begynt upptaga ; 4 ; idsträckta odlingar för den s. k. ramie-växten. on enda plantageegare vid Mississippi utbjöd nyigen 500,000 plantor åt andra odlare, och från Stropa ingå till: Neworleans talrika reqvisitioner A tägor at denna växt. Den hör till tistlarnas gte, och fortplantas ined Jätthet genom sättvistar, men är föröfrigt flerårig och ger inom ropikerna tre till fyra skördar om året. Tågorna f dehna växt äro längre och mera silkeslika än jomull, tuniä, i blandning med ull eller bomull, tt särdeles vackert fåälhne, och bilda när de förrbetas oblandade en väfnad söta liknar Lyon-j! iden. l — Tre onda ting. Det gifves tre onda ting verlden, påstår en amerikansk tidning: Om för np bokbandlare upplagan blir liggande; om för nodren dottern blir sittande och om för läsaren örståndet blir stillastående. Handelsunderråttelser, II