Aftonbladet – 18 september 1869, sida 2

snmpen från Hållsviken, som kantrade och sjönk på 10 famnars djup utanföre Kastellholmen under måndagens storm, är nu af ofvannämde bolag upptageu, och lärer bolaget, till följd af skepparens medellöshet, verkstält detta utan ersättning. — Tysta skolan. Om denna inrättning skrifver signaturen Esselde i Tidskrift för hemmet: Tysta skolan i Stockholm (Norrtullsgatan n:r 25), står sedan flera år under drottningens särskilda beskydd och har äfven fått mottaga många bevis på prinsessan Lovisas hjertegoda sinnelag. Ej underligt derför, att också de stumma ville tala ett deltagandets och tacksamhetens ord till den höga bruden. Underrättad om denna önskan, stannade drottningen utanför Tysta skolans port, då hon förmälningsdagens morgon förde prinsessan Lovisa in till staden. Fälla Ellen, ett skönt barn, med milda, sorgsna ögon, närmade sig vid föreståndarinnans hand, hoppade upp på fotsteget till den öppna vagnen, räckte prinsessan en herrlig blomsterbukett och tecknade med de mjukaste, uttrycksfullaste åtbörder välsignelsen öfver den unga furstebruden. Tårarne i brudens ögon vittnade om det intryck, det lilla uppträdet gjort, och då, vid uttåget till Haga samma afton, de nyförmälda läto sin vagn stanna utanför Tysta skolan och kronprinsessan helsade med lilla Ellens bukett upp till barnskaran i fönstren, tycktes det dem vara ett löfte att den ädla furstinnan ännu i sina nya, ansvarsfulla förhållanden skall behålla ett litet rum i sitt hjerta för äfven de mest vanlottade af Sverges barn. Tysta skolan hade i Juni månad sin vanliga uppvisning, då en del af lärjungarne aflade prof på synnerligt goda kunskaper. Den lilla utställningen af handarbeten, äfvensom den välordnade undervisningsträdgården visade att den praktiska dugligheten öfvas fullt i jemnhöjd med tankeförmågan, något som också intygas af de utgångna lärjungarnes verksamhet. Flere af gossarne äro utmärkt skickliga snickare, ett par flickor arbeta som sätterskor och en annan, som vid tolf år befann sig hardt nära på samma ståndpunkt som ett djur, har efter några år, vid återkomsten till föräldrahemmet i torparstugan, visat sig synnerligt duglig och arbetsam. Skelan -har under året fått mottaga flera gåfvor, men måste dock fortfarande lefva på hoppet om menniskovännens välvilliga hjelp. Vi tro också icke att någon, som följt denna den Tysta skolans verksamhet, och sett huru de: vanlottade barnen, i den vackra. lokalen, under föreståndarinnans ömrma modersblick) år efter år liksom vaknat upp till menskligt och kristligt medvetande, medan de under den vänliga lärarinnans och den kuonskapsrike lärarens ledning: väckas. till: allt högre intellektuelt lif — ja, vi tro icke att någon af de många, som bivistade afslatningen, förvånande sig öfver de äldres framsteg, små joende åt r mindres riga eg oeh: lifiga minspel, och slutligen med tårfgyl a följande lilla Ellensfromma blickar Ok UJ ARA rörelser, då hon tecknade bönen, medhvilkän festen äfslutades — vi tro icke att nägon af dem alla kan tvifla . om .denvälsignelse, som hvilar öfver en sådan verksamhet eller tveka om huruvida den är berättigad att af menniskovännen understödjas.