Aftonbladet – 16 september 1869, sida 3

2 MN Tsom Istödja saken. rem REA rr rr RER EJE YES Herjeådalen mot Helsingland, i ändamål att me denna fråga bereda framgång åt eg or om e jernbana mellan Throndbjem, Rörås och Kristiania Det är dock att märka, att vid den sexa, sor handelsföreningen i Throndhbjem vid tillfållet ga för landshöfding Asplund, vid skålen för denn Jaf föreningens förman handlanden Bauck förkla ÅA rades, att I bindelse från Throndhjem direkte till Jemtlant r Asplunds förslag om en jernvägsför omfattädes med värme af Throndhjems köpmän också framdeles, då fråga blefve om förslå gets verkställande, skulle med all makt under — Ett belgiskt bolag håller på att öppn: lett nytt stenkolsschackt alldeles invid Eslöfs sta tion i vinkeln mellån stambanan och Helsing börgs—Landskronabanan, berättar Folkets Tidning Samma bolag lär äfven ämna att på lika sätt för söka vid Teckomatorp och på flera andra ställen trakten, samt kommer troligen att öfvertäga der redan öppnade stenkolsgrufvan vid Stabbarp. — Eldsvåda. I fredags på mörgonen kl emellan 2 och 3 uppkom eld hos kyrkovärden Lars Svensson på n:r 24 Örum i Skåne, hvarvid åbygg: naderna, bestående af en boningsoch 5 uthuslängor, jemte allt lösbo och en inbergad betydlig Sv samt 23 gäss och emelian 3 å 400 rdr rmt ontanter blefvo lågornas rof. Såväl åbyggnader som lösbo:v brandförsäkrade. Det var med möda gårdensFinvånare kunde ibiotta linnet rädda sina lif. — Trafikinkomsten å Gele-Dåla Jermviäg utgjorde för Aug. månad 180,855 rdr 61 öre, under Aug. månad 1868 175,632 rdr 62 öre. — Väderlekena och skörden hörrut. Östersund den 11 Sept.: Om den skada, förra veckans frostnätter förorsakaty årets gröda, ingå högt skiljaktiga underrättelser, både nedslående och glädj nde. Något bestämdt i fråga om omfånget af skadan är omöjligt att af desamma utleta; likvisst ha vi någorlunda visshet om, att en väsentlig del af både korh och råg Jikasom hafran står oskadad, under det frostens härjande af potatisblasten skall vara mycket allmän. Ärterna ha på ett flertal ställen blifvit rifna till fader åt kreaturen, såsom utan all förbogpning. om mognad... Af korngrödan lärer man i häpnaden under de kalla åsnen i förra veckan skurit och äfven slagit ganska mycket, som, om det fått qvarstå på rot, tvifvelsutan skulle ha kunnat blifvit oändligt mycket bättre, såsom: den under innevarande vecka rådande vackra väderlek — värmen alltemellanåt uppgående till öfver 20 grader — gifver vid handen, och hvaraf man kan förvänta att den ofrusna ännu ör rot stående grödan omsider kan nå sin mognad. , . s — Froston i Norrland. I Umebladet för i fredags läses: Följderna af frostnätternaiförra veckan utgöra föremål för tjensteskrifvelser af länets kronofogdar, från hvilka konungens befallningshafvande: redan den 2 dennes. derom infor-! drat utlåtanden. Kronofogded Spårrman i Skellefte yttrar i ämnet: Som skörden före dessa nätter (den 29—31 Aug.) var högst litet påbörjad och, genom den på senare tiden rådande regniga, icke varma väderleken, allt gått sent till; så att på åtskilliga ställen kornet nyligen börjat bilda kärna, synnerligast der, i brist på annat utsäde, tvåradigt korn begagnats, torde med säkerhet kunna antagas att hära hälften af korngrödan; ortens hufvudsäde, bortfrusit. Med rågen, som börjat vara fullmatad, är väl förhållandet någöt bättre, och kan ännu derå icke Synas betydlig skada. — Kronofogden Hamrin unför: Efter de upplygningar jag kunnat förskaffa mig, hade sälen månenstädes blifvit åtminstone till någon deläfmejad före frostens infallande och på högst få ställen lärer säden så illa skadats, att icke något derataf kan användas till brödföda, om ej till säd. Brist på utsäde torde ändock ej vara att befara, emedan rg RN derå sedan föregående år i de bättre byarne sannolikt tillräckliga att fylla den brist, som genom årets felslägna skörd i en del trakter kan. uppstå. — Tjenstförrättande kronofogden Nyblad i lappmarksfögderiet skrifver åter: Ehuru ännu några fullt pålitliga uppgifter icke kunnat vinnas om och huru i vidsträckt mån säden skadats, hafva dock de upplysningar, som fom ifriga förfrågningar och af underrättelser rån enskildte personer genom handbref kunnat vinnas, gifvit vid handen, att inom fögderiets samtliga socknar åkergrödan angripits af frostnätterna emot den 30 och 31 Aug. De byar, jag på återresa från Fredrika den 1 och 2 Sept. passerade, förete olika resultat af den skada, som kölden åstadkommit; dock hade i de största byarne inom Lycksele sockens södra distrikt säden till stor del på de flesta ställen afmejats senast söndagsaftonen. Att för närvarande gifva någon riktig, tillförlitlig upplysning i ämnet är alldeles omöjligt och skulle måhända, då uppgifter från såvål de särskilta byarne inom denna socken, som ock från de aflägsna grannsocknarne inom fögderiet saknas, blifva af allt för sväfvande beskaffenhet och möjligen leda till en falsk uppfattning om verkliga förhållandet. Så mycket tror jag mig dock med säkerhet kunna antaga, att, derest icke kölden TS äfven det korn, som, afmejadt, varit till torkning uppsatt, utsädesspanmål för kommande år torde finnas. Från Luleå skrifver Norrbi-Kur.: Lugnande underrättelser om: frostens härjningar inlöpa. I Piteå socken lärer skadan ej -vara -8å stor, som man befarat, Om än således skörden ej blifver så riklig, att den motsvarar de förhoppningar man för tvenne veckor sedan hyste, så torde den i alla fall blifva tillräcklig. I Gellivara tyckes härjaren hafva begagnat den största och skarpåste lien, enär säden .derstädes säges hafva blifvit totalt skadad, och potatiskålen affrusit jemt med marken,. Från vår närmaste socken är berättelsen synnerligen sväfvande och ingen klok menniska kan bli mycket klokare derpå. — Från Arjeploug finnes ej yngre rapport än af den 21 Augusti, då hoppet ännu var i sin skönaste grönska. — Dritselnämudens räkenskaper. I gärdagsbladet lemnades plats för ett af vice ordföranden i drätselnämnden, justitieborgmästaren Eklund, undertecknadt beriktigande i afseende på en af oss sistlidne fredag gjord anmärkning mot den långsamihet, som eger rum med räkenskapernas öfverlemnande från drätselnämnden till. de utsedda revisorerna, hvarigenom, enligt vårt påstående, de skattdragande först under nästkommande år 1870 skulle komma i tillfälle att sjelfva öfvertyga sig om huru deras bidrag för året 1867 blitvit använda. Hr juastitieborgmästaren menar sig genom sin uppsats hafva, visat obefogenheten af vår anmärkning, men detta är något, hvarpå vi ingalunda kunna ingå, alldenstund uppsatsen epdast är en upplysning om orsaken till dröjsmålet och icke ett beriktigande, som skulle häntyda derpå att något emot författningens föreskrift stridande dröjsmål icke egt rum. Huru tillfredsställande de lemnade upplysninarne, såväl om grunden till dröjsmålet som erom att sekreteraren ej har medräkenskaperna något att skaffa, än i och för sig kunna vara, återstår dock alltid det hufvudsakliga af vår anmärkning, nemligen det lånoa dröjsmålet. hvaröfver klaonmål Afta