n UTRIKES ENGLAND. Dei London bosatte amerikanarne ha hållit ett möte, på hvilket de både i sitt eget och sina landsmäns i de Förenta Staterna namn ha beslutit en sacksägelseadress till prins Napoleon; bland de engelsmän, som bivistade mötet, nämnas John Bright och Charles Dickens. Det yttras i adressen, att alla fria nationer 6ch bland dem isynnerhet amerikanarne äro intresserade af, att den politiska förändring, som håller på att försiggå i Frankrike, utföres på fredligt sätt, och prinsen tackas, derföre att han trots sin höga och svåra ställning har uppträdt i senaten såsom en varm och modig försvarare af frihetens sak. I samband härmed framhålles, att han är 1861 uttalade sympati för nordens sak och slafveriets afskaffande, att han. derefter kraftigt satte sig emot den franska interventionen i Mexiko, och att han alltid har varit en trofast försvarare ar Italiens enhet. Till slut gör man prinsen det erkännandet, att han äfven förut ständigt har fört den folkliga frihetens talan i Frankrike. NORED-TYSKLAND. Orsaken till att grefve Bismarck icke infann sig vid de stora militära festligheterna i Stettin säga åtskilliga preussiska tidningar vara att söka i den ovilja, förste ministern hyser mot åtskilliga högt stående personer vid preussiska hofvet.En Berlinerkorrespondent till LIndep. Belge försäkrar, att Bismarck emellertid under . alla omständigheter eger konung Wilhelms fullständiga förtroende. ÖSTERRIKE. Furst Carl af Rumänien har, såsom ett telegram redan berättat, i lördags anländt till Wien. Han har blifvit mycket artigt mottagen af kejsar Frans Josef. Patrie berättar, att fursten i slutet af innevarande månad väntas till Paris. Kejsar Napoleon lärer inbjudit honom att bo i: slottet i St, Cloud. Från Paris ämnar fursten begifva sig till England. Mem. diplomatique berättar, att Österrike, i likhet med Fränkrike och Schweiz, icke ämpar låta särskildt representera sig vid det stora kyrkomöte, som inom kort sammant äder i Rom, SCHWEIZ. ; En internationel arbetarekongress, bestående af 69 medlemmar, öppnades i försa veckan uti Basel. På dess dagordning stå j följande frågor: 1. Frågan om grundegendomen; 2. Arfsrätten. 3. I hvad mån kan : krediten utöfvas omedelbart af de arbetande slasserna? 4. Frågan om den allmänna uppostran, 5, De s k, trades unions: inflytande