Aftonbladet – 13 september 1869, sida 3

a 1 a j ut Jah a At NE längre fram i andra afdelningen beskrifvit. Utstaknving af middagslinie ärilandtmäteriet ötverflödig, men bör göras noggrannare än författaren uppgifver. Vi tro; att den lilla böken skall uppfylla sitt ändamål: sjelfändervisning för en landtmans behof, emedan den är i sin helhet enkel och tydlig samt i rikt mått försedd med träsnitt, så att priset måste anses särdeles billigt. TEKNISE TIDNING. Innehåll: Maskinremmar utan fogar. — Amerikanska qvarvar för papperslumps tillverkning af trä. — Malajiskt timglas. — Tvål till blekning af hslmhattar, ylle och siden. Nytt blekningssätt för plymer. — Paraffiin till tätning af ö!fat. — Släckning af olja, talg, beck, och dylikt. — Nytt sätt att torka växtämnen och djurämnen. — Kol af bafstång. — Ramieväxten. — Konstgjorda agater. — Baryig!as. — Bortsmältning af snö. — Gjutjerns härdning. — Kitt för jern och sten. — Ny möbelpolityr. — Bötgers platinsring på glas, porslin och stengo?s..— Spanska jer: baror. — Patronpapper af bomullskrut. Maskinremmar, utan fogar. AF A: ESCHENLOER I MÖNCHEN. Vid senaste expositionen i Paris vann uppfinnaren ett pris för detta slags remmar, hvilka förfärdigas af oxläder, dels beredt genom vanlig garfning, dels genom hvitgarfning. Han säljer sitt fabrikat så billigt, att det kostar mindre än .I vanliga med fogar försedda remmar, framför hvilka Idet har företrädet att vårå bedvämare och säkrare. En maskinrem utan fog föranleder icke sådana stötar eller skakningar; som fogen alltid åstadkommer; den är härigenom skonsammare mot maskineriet . och varaktigare sjelf. Men ehuru upppfinnaren tagit patent i flera länder, har han lyckats hålla tillverkningssättet af sina remmar hemligt, och meddelar det endast efter omedelbar öfverenskommelse med honom. Amerikansk qvarn för papperslumptillverkning af tri. De i Europa börtill brukliga slipstenarne ersättas i Nordamerika med raspeller filhuggna ringar af stål eller hårdgjutet tackjern, dnbragta å en cylinder. Å cylinderaxelns ena ända verör drifkraften, och genom en inrättning vid axelns andra ända erhåller stocken, som skall förvandlas till lump, en framoch återgående rörelse. Med sin undre yta ligger den an mot Fe och tryckes ytterligare deremot af ett lod eller en fjäder. Under slipvalsen, och helt nära derintill, befinnes en nnan vals, som är beklädd med kardläder eller styf borst och kringdrifves af slipvalsen medelst en rem, på sådant sätt, att den bar en något hastigare ytrörelse än slipvalsen; till följdhvaraf den bortsopar träfibrerna från slipvalsen och rensar den. Träfibrerna samlas i en lår under valsen. De träfibrer, som frambringas med tillhjelp af detta slags qvarn, visa sig, under förstoringsglaset, och äfven vid gnuggning emellan fingrarna, såsom särdeles tjenliga att blandas till väflump vid papperstillverkning. Bland dem förekomma inga entliga sågspån eller gröfre flisor; de bestå blott a likformiga trådar, i det närmaste liknande kort bomull. Malajiskt timglas. Naturforskaren Wallace berättar i sin resa uti indiska arkipelagen, att han på ett malajiskt fartyg märkte en ganska enkel uppfinning, som af malajerna begagnades i stället för timglas. Detta slags tidmätåre-var ingenting annat än ett halft kokosnötskal, som flöt på vattnet i ett halffyldt ämbare. På skalets-i vattnet nedsänkta midt fanns ett mycket litet hål, hvarigenom en fin vattenstråle kunde intränga, när det tunga skalet simmade i ämbaret. Det fyllde sig alltså blott småningom med vatten, och man hade-afpassat hålets storlek så, att skalet sjönk efter-en timmas. förlopp: Skeppsvakten utropar timmarnes antal, räknadt, på österländskt vis, från solens uppgång, och bär en timme förflutit tömde han skalet och satte det åter på vattnet. Det roade mig,, säger författaren, att med tillhjelp af mitt ur granska det malajiska påbittet, och jag fann att det knapt felade på en minut i timmen, och att skeppets rörelser icke utöfvade något märkbart inflytande derpå. För ett halfvildt folk har det den förmånen att falla tydligt i ögonen och genomssörlet vid sjunknihgen samt vattnets rörelse i ämbaret fästa vaktens be Nm het; men framförallt att vid nästa landning kunna hastigt ersättas, om det går förloradt. Tvål, till blekning af halmhattar, ylle och siden. Af Tu. WeERSER, Till någon god sort sodatvål blandas fjerdedelen af dess Nigt ee per svafvelsyrligt natron, som förut blifvit med vatten blandadt till en grötlik massa, hvilken sammanknådas med den förut finskafna tvålen. Den sålunda beredda tvålen-torkas på vanligt sätt; . När den skall användas till blekning, öfvergjutes den med en lika vigt regnvatten; och för hvartannat skålpund tvål tillsättes ett. halft uns kaustik ammoniak. Blandningen antager snart en likbet med stelnadt lim, och när detta-inträffat kan den användas till blekving. Man löser då 1 del af den limlika massan i 8 delar varmt vatten, och i denna lösning tvättas det som skall blekas, med tillbjelp af en borste; hvarefter det lägges, ännu fuktigt, i vatten, hvartill man blandat sex rocent saltsyra. Godset lemnas qvar i denna blandning två timmar, sköljer noggranut i kallt vatten och torkas. Nytt blekningssätt för plymer. AF VIOL DUFLOT. Detta i Moniteur de la teinture uppgifna förfarande är fullkomligt nytt, och medgifver till och med blekning af svarta strutsfjädrar och hägerfjädrar, som derigenom få ett förhöjdt handelsvärde, Fjädrarne ioläggas 3 till 4 timmar i en ljum och utspädd lösning af tvefaldt kromsyradt kali, hvartill man satt litet salpetersyra. Efter denna blötning ha de fått en grönaktig färg, uppkemmen deraf att de väl blifvit blekta af det syre, som afsöndrats ur kromsyran, men på samma gång färgade af kromoxid. ör att borttaga den sålunda utfälda kromoxiden; lägger man dem i utspädd svafvelsyrlighet, som upplöser kromoxiden. Fjädrarne visa sig nu fullkomligt hvita, och kunna antingen begagnas såsom sådana, eller gifvas hvilken annan färg man behagar. Vid detta blekningssätt iakttages att lösningen af det kromsyrade kalit icke tages för stark och ett ej för mycket salpetersyra tillsättes. Salpetersyran måste dessutom vara fullkomligt ren och hvarken ryka eller visa någon dragning i gult: tecken; som antyda närvaron af salpetersyrligbet, hvilken harden egenskapen att gulfärga hvita fjädrar, Parafin till tätning af ölfat. Man har nyligen i England tagit patent på detta sätt att täta ölfat. Tätningen verkställes för öfrigt Serige om att man hettar vpp fatet öfver on. koleld, på. behörigt afstånd, eller ock värmer det invändigt genom inblåsning af upphettad Juft, hvarefter man. ingjuter smält paraffin och rullar fatet. omkring, så att paraffinen blir väl fördelad på insidan, Paraifinens företräde framför alla andra bekanta jätningsmedel för kärl, som skola förvara drycker eller födoämnen, såväl som till tätning af proppar eller korkar till dylika kärl, beror derpå att påraffin bvarken angripes af syror eller: al kalier; eler ingår föreningar med organiska ämnen. SVSläckninocmoedel! för Alia fal anch andan