Aftonbladet – 13 september 1869, sida 2

— Ett fackeltåg var sistlidne torsdags afton af Kjöbenhavns-studenterna anordnadt till kropprinsens och kronprinsessans ära. Det beskrifves i danska tidningen Dagbladet sålunda: Fackeltåget, bestående af omkring 800 deltagare, som på olika vägar ankommit till Charlottenlund, utgick kl. 129 från eninärheten af nämde slott belägen plats och fortskred med tända facklor, företrädt af en musikkår, utåt strandvägen och slottsallån upp till slottet. Facklorna gjorde en ypperlig effekt i aftonens mörker. På hela den väg, tåget hade att tillryggalägga, men särdeles I strandallen, voro talrika folkmassor samlade. Den ej så särdeles långa vägsträcka, som man upptill slottet hade att vandra, förkörtades med studentsånger och lifliga prestationer af musikkåren, hvilken bland annat utförde en af fil. kand. Liebmann dagen till ära komponerad fackelmarsch. Vid ankomsten till slottet uppstälde sig samtlige deltagarne med studentsångföreningens medlemmar och flertalet af fackelbärarne i spetsen framför slottets hufvudingang. En deputation, bestående af.studentreningens seniorat, hade kort förut infunnit sig på slottet, der ordföranden kand: H. Hansen till D. K. H. framförde universitetsungdomens tacksägelse för det de velat mottaga denna hyllning. Tal. framhöll dessutom, utt tanken på denna hyllning icke allenast härflöte från den omständigheten, att studenterna, hvilka vid kronprinsens och kronprinsessans ankomst till Kjöbenhavn, voro spridda i alla landsändar, kände samma behof som stadens öfriga befolkning att lägga sin glädje i dagen öfver deras högheters förmälning, utan äfven hade sin grund i de oförgätliga dagar, som denna sommar tillbragts tillsammans med de öfriga skandinaviska bröderna, då tankarne så ofta hvilat vid den nyss knutna förbindelsen mellan Nordens konungahus. Då tal, således nu frambar en lyckönskan till D. K. H., skedde detta icke allenast i de danska studenternas namn; men åt våra bröders känslor, sade tal., gifves äfven ett sannt uttryck, då vi danskar nu höja ett: Gud bevare kronprinsen och kronprinsessan!s Kronprinsen anhöll upprepade gånger, att deputationen ville till enhvar af deltagarne i fackeltaget frambära ett hjertligt tack från honom och hans gemål, med hvilken han derpå trädde ut på slottstrappan. Sedan sångföreningen härefter afsjungit af C. Ploug författade verser, satta i musik af kammarmusikus Hansen, höjde ordföranden ett lefve för D. K. H., hvilket af studenterna med niofaldiga jublande hurrarop besvarades. Kronprinsen tog derpå till ordet och sade med hög och kraftig stämma: Vi bringa den nu här församlade akademiska ungdomen vår hjertliga tack för den hyllning, som densamma i afton på ett så skönt sätt egnat oss. Vi mottaga den såsom ett bevis pa tillgifvenhet för kungahuset. Måtte glansen af de i afton lysande facklorna gifva styrka åt hoppet om en ljusare framtid! Måtte densamma frumdeles i minnet ofta lysa som denna sköna afton, för hvilken vi aflägga vår hjertligaste tacksägelsel Åter fyldes luften af de lifligaste hurrarop, hvarefter sångföreningen, under det prinsen och prinsessan på slottstrappan samtalade med senioratets medlemmar, afsjöng: Der er et yndigt Land, Jag vet ett land samt Norges bedste Vzern och Feste. Slutligen uppstämde ordföranden ett af kraftiga hurrarop besvaradt lefve för konungen och konungahuset, hvarefter tåget, sedan samtliga deltagarne passerat förbi D. K. H., vände tillbaka genom slottsällen till samlingsplatsen ett stycke från Charlottenlund; der detsamma, efter det facklorna bortkastats, upplöste sig. —L — Arbetareoroligheter i Altona. Sistlidne tisdag kl. 7 på aftonen blef den stora Lauensteinska vagnfabriken i Altona stormad af omkring 500 arbetare, hvilka under någon tid gjort strike. Beväpnade med påkar och jernstänger störtade de in i fabriken. Det kom nu till en häftig strid mellan de instormande och fabrikens arbetare, hvilken varade omkriog en timmas tid. Angriparne förstörde en del af fabrikens inventarier, dörrar, fönster, lampor o. s. v., men måste slutligen drama sv tillhaka En afdelning af höben