Aftonbladet – 11 september 1869, sida 3

— Sammanmstötming. Natten till gårdagen kl. 1, 11, då ångfartyget Bråviken var midt i farvattnet utanför Fjäderholmarne, på väg till hufvudstaden från Läibeck, märkte såväl befälhafvaren som styrman, två kronolotsar och maskinisten, som befunno sig på kommandobryggan, en båt framskymta rätt för-ut, ej försedd med lantärna. Enligt författningarne väjde ångfartyget, som hade alla sina lanternor tända i reglementarisk ordning, styrbord hän; men allt efter som ånefartyget girade styrbord, roddes båten äfven skyndsamt i samma direktion, styrande rätt på Fjäderholmarne, och detta fastän befälhafvaren hårdt ropade åt dem i båten att ej ro, emedan ångfartyget var så nära holmarne, att en grundstötning befarades. Emellertid fastnade båtens mast — det var en fiskarbåt, lastad med strömming, från Ornön bortom Dalarön — emot ångfartygets babords ankarfly, hvarvid båten omhvälfdes och de deri befintliga trenne skärgårdsflickor kommo i vattnet. Bråvikens båt, försedd med Ramstens nedfirningsapparat, firades ögonblickligt i vattnet; men man var så nära land, att båt derifrån var lika fort ute och bergade flickorna. Ett parti medhafd strömming, hvaraf en del upphåfvades, förlorades jemte åtskilliga klädespersedlar. Båten, som något skadades, medtogs på släp till Stockholm, jemte dess qvinliga besättning, som ombord å ångfartyget erböll torra kläder till ombyte. Flickorna erkände sedermera, att de med båten varit destinerade till Stockholm, men att de ämnat vid Fjäderholmarne bivista ett dansnöje — så vanligt bland skärgårdsbefolkningen nästan hvarje natt å dessa holmar — och att de varit alltför ifriga att komma i land dit, då olyckan inträffade.