Aftonbladet – 10 september 1869, sida 3

IBLANDADE ÄMNEN. Staty. Den 4 Aug. lades högtidligen grunden till en staty öfver den store tyske geografen Mercator i staden pe i Westfalen. Det är nemligen trehundra år sedan Gerhard Kremer, kallad Mercator, fulländade graveringen af sin stora verldskarta till sjöfarandes tjenst, från hvilken en total reform i kartografien daterar sig, och på hvilken den projektion är använd, som bär Mercators namn. Samma år 1569 utgaf han äfven sin Chronologie; och det var ock han, som gaf sin epokgörande kartsamling namnet Atlas., en benämning, som bibehållit sig intill våra dagar. Mercator dog 1594, och anses allmädt som den störste geograf efter Ptolemseus; han var dessutom kronolog och astronom, historieforskare och teolog, kartritare. och kopparstickare. — Carl XI på scenen. På Carl-teatern i Wien uppföres för närvarande en historisk genrebild i en akt af Albert Lindner, der Carl X uppträder bland de handlande personerna. Älskaren heter Knut Sparre, älskarinnan Erna Warrens och bofvens Rolf Krake. — Presenter till kejsarinnan Eugenie. Handelskammaren i den rika staden Lyon skänkte kejsarinnan vid hennes resa helt nyligen genom staden, Pn väg till Corsica, tolf dyrbara klädningar. Bland dessa befinner sig en stor ceremoni-robev af hvitt siden i pompadour-genre, med 60 inväfda blomsterbuketter,! alla af olika slags blommor. Vidare kommer en klädning kallad robe de fantaisie habille af körsbärsröd sidendamast, besådd med hvita rosor och cerise camdien, d. v. 8. körsbärsrödt på körsbärsrödt, nyans på nyans. Tredje klädningen är af hvitt gros de Tours, hvitt på hvitt faconneradt; det är en klädning att begagna vid stora mottagningar, och kejsarinnan lär ha särdeles mycket tyckt om den. Fjerde klädningen är af grått tyg, drap supreme, garnerad med grått siden, en visitklädning. Vidare kommer en ga phirblå siden-robe, couleur inediten, af otrolig rikedom; vid: ljussken af förtrollande effekt o. 8. v. En -persikoblomfärgad sammets-robe och en hvit silkesmusslinsklädning täfla om priset. För öfrigt sägas de tolf klädningarne kosta 200,000 francs, ett pris som dock torde vara öfverdrifvet. — Också en strike. Från Åbo skrifves Den smittsamma lusten att göra strikes, har kommit äfven till vårt stillsamma land och skådeplatsen för en sådan strike har varit det lugna Åbo. Våra läsare påminna sig kanske ur ett referat om brandväsendets reorganisation i denna stad, att tornväktarne framdeles icke såsom förut få i all beqvämlighet sitta innanför tornet, kikande ut från fönstren, när det så lämpar sig, utan måste hålla utkik från sjelfva torntaken, hvilka för ändamålet blifvit inrättade med platform, omgifyen af stakett. Att tornväktarne icke skulle hylla samma åsigt som vederbörande om denna förändrings lämplighet, ir mindre förunderligt, men oväntadt måste det, ned kännedom : om. det laglydiga finska. lynnet, förekomma, att få höra det tornväktarne samt och synnerligen beslöto att medelst en strike åstadcomma förflyttning tillbaka ned inom tornets skydlande murar. De inlemnade alla sina afskedsinsökningar. Men denna så förfärligt tillämnade lemonstration, hvarigenom åsyftades att beröfva taden skyddet af tornväktarnes vakande, tog ett nöpligt slut. Ty snart fingo de höra att en massa spiranter funnos till. de högsta. platserna i samället, och då skyndade de sig att återtaga sina fskedsansökningar samt klefvo med resignation pp på torntaket, sannolikt tröstande sig med att ö rändringen dock i sjelfva verket var en uppSO och att man naturligtvis måste på samällets högsta höjder vara mest utsatt för storra ch oväder.