Aftonbladet – 9 september 1869, sida 3

denna orostifterska hade fört sina skrupler med sig till Sancta Claras kloster i Lucon, men nu ha vi här denna enfaldiga flicka långt före Monika, och det utan att ändå vara vigd nunnal, Detta mäste taga ett slut, och det genast, Hon måste vara gift före fastlagens hbörjan! aDet torde näppeligen kunna ske — åtminstone ej i hennes nuvarande sinnesstämning. aDet skall ske. Hör mig syster! Den här uslingen lefver jul Hyem? hennes man? aPrat! Hon har iogen man. Det påfliga brefvet har ju upphäft den der maskraden. Det kom i veckan efter den protestantiska komplotten och är nu lagligen gällande. Det var också rätt väl, ty se! vår kavaljer är nu hos sina engelska vänner; tillfriskbad efter sinå sår, och skrifver bref till och med. Tnom kort ha vi honom sjelf här. Till vår stora lycka, råkade Gillot i mfrse på bodbäraren, sam höll I att smyga sig fram till klostret, och förde honom till mig, för att undersökas. Jag-har honom pu i godt behåll, och skickade Gillot genast till min son: han får rida natt och dag så att han får Narcisse med sig i tid, för att strax försäkra sig om fickan — eDu får aldrig hennes samtycke. Hon är till galenskap förälskad i bans minne! Anar hon blott att han är vid lif, så, cAlldeles, Derföre måste vi skynda oss. Hela Paris vet det nu, ty den fördömda karlen gick ju rakt till engelske ambassadören. Jag hoppas min son måtte vara så klok att resa genast; ty skulle vi vänta tills aftar fästlagen, kan br barenen sjelf komma ökver oss när som helst. eStackars barn! Ni, männer, bry eder