hjerta var fullt af medlidande med ypglinger som redan undergått så hårda öden och hvars hjerta fått lika djupa sår, som hans kropp. Efter en kort tystnad hvarunder han genomläste brefven, lade han vänligt handen på dottersonens arm och sade: 2 ; Detta var ett sorgligt budskap, min gosse; men vi skola göra allt för att hjelpa dig bära detta slag. Det enda sätt för mig att bära det, sade Berenger, är att genast stiga till häst och begifva mig till Anjou; hon skall tappert hålla ut emot dem, och jag kan ännu rädda henne., Dårskap, sade lorden; du har då inte läst din tjenares bref? Jag har inte läst bref från någon min tjenare, svarade Berenger; detta är förfalskadt, förmodligen af Narcisse sjelf. Ingen annan skulle hafva vanärat henne genom att lägga sådana ord i hennes mun! Min käre trofaste fosterbroder — hafva de tagit hans lif?a Kan du på något sätt visa att det är efterapadt? sade lord Walwyn, som väl visste att skrifkonsten var en alltför sällsynt och svår konst för att tillåta en person, som Sn ega någon särskild utpräglad handsti Det är falskt, påstod Berenger; det är lika omöjligt att hon kunde sända mig ett sådant budskap, som att-stackars Osbert kunde öfvergifva mig. Dessa prester hafva stor makt öfyer själarne, började lord Walwyn, men för första gången i sitt lif afbröt Berenger sin morfader, utbristande: Iogen prest kunde så förän.ra hela hennes natur. O, min maka! min högtälskade!: Huru skola de ej kunna plåga henne! Mylord, 2 måste resa! Hon kan ännu räddas! Denna dödliga synd skulle kunna förekommas!s