Aftonbladet – 8 september 1869, sida 3

var förlofvad med hans son, som erhållit tillåtelse att antaga hennes faders titel af markis Nid-de-Merle. Bröllopet skulle firas i Bellaise före kärnevalens slut och troligen redan vara förbi innan detta bref kom fram. Slutligen var der ett illa stafvadt och illa skrifvet bref, som lydde sålunda: Nådige herre. Eder trogne tjenare Ag att herr baronen förlåter honom för det han icke kommer hem, men de goda presterna här hafva sagt mig att det icke är möjligt för mig att frälsa min själ i det kätterska landet. Jag har jort allt, som min nådige herre befallt, jag är varit i Anjou och talat vid den unga damen, som herr baronen skickade helsninar till, och lemnat henne brefvet, hvaruppå on svarade att hon tackade herr baronen för den äran han visade henne, men som hon stod i begrepp att; gifta sig med marquis Nid-de-Merle, ansåg hon det icke rätt passande att skrifva eller sända något vårdtecken, utan bad baronen hålla till godo med det han fått S:t Bartolemie-natten; det skulle kunna befordra hans frieri på annat håll. Detta, nådige herre, var hennes egna ord, och hon log då hon sade dem, så att jag fann hepne skönare än någonsin. Jag har lyckats erhålla plats i hennes tjenst, som intendent på slottet Nid-de-Merle, såsom hon visste den trohet jag alltid bevisat alla af namnet Ribaumont. Och så, förhoppandes att min nådige herre förlåter mig allt detta,som jag gjort endest och allenast för min själs välfärd, utfäster jag mig att alltid bedja för herr baronens omvändelse, och förblifver alltid hans trogne liftjenare och vasall Landry Osbert.c Detta var ingenting annat än hvad lord Walwyn väntat sig, men han blef dock förskräckt öfver detta förkrossande slag, Hans