Aftonbladet – 8 september 1869, sida 2

Article Image
goda krafter måste, af brist på bättre, väljas inom ett distrikt, medan de bästa krafter i icke kunna väljas inom ett annat. Så t. ex. kunde svenska folket ej tillgodogöra sig den utmärkte kapten Carlsunds förmåga för Andra kammaren, när han ej blef vald i det distrikt der han bor och intet annat distrikt har rättighet att välja honom. Förslaget om förberörde utsträckning af valrätten finnes icke i det nyliberala partiets program, men anbefalldes hos detsamma och hos Riksdagen af talaren. Derefter höll litteratören Westenius ett föredrag om religionsfriheten, visande huru det sedliga litvet väsentligen beror af densamma; huru genomgripande vigtigt för menniskans lycka det är, att ingen behöfver vara skrymtare för att erhålla borgerliga rättigheter o. S. Vv. samt att staten och lagen ej böra tvinga någon menniska att tro detta eller detta, eller hindra henne bekänna den religion hon eger, och hvilken bör lika mycket respekteras som hvarje annan. De åsigter, som i föredragen uttrycktes, gillades af mötet, som ock ansåg det önskligt, att det hos K. M:t hvilande förslaget i religionsfrihetsfrågan; blefve lag, såMm varande ett steg närmare religionsrihet. — Jernvägsmötet i Heby, hvartill de voro inbjudne, som vilja verka för Norra Stambanans fortsättande från Upsala öfver Sala till närheten af Norbergs grufvefält samt vidare till Storvik på Gefle—Falubanan, hölls i lördags och var besökt af omkring 300 ersoner, hufvudsakligen från. Westerås och fa län, men äfven från Kopparbergs och Gefleborgs län. Å inbjudarnes vägnar öppnades mötet af borgmästaren Bovin i Sala, hvarefter landshöfdingen grefve Hamilton utsågs till ordförande och kyrkoherden Pettersson i Hvittinge till sekreterare. Vid öfverläggningens början fingo ombuden för Upsala stadsfullmäktige, adjunkten Afzelius och stadsingeniören Larsson först ordet: den förre uppläste den petition i frågan, som stadsfullmäktige beslutit att till K. M:t ingifva, och meddelade derefter en närmare motivering af den åsigt, Som i nämda petition uttalades; den senare yttrade sig hufvudsakligen rörande olämpligheten af att -anlägga en jernväg utefter och tätt invid en vattenled, såsom förhållandet skulle blifva med den föreslagna sträckningen af norra stambanan från Thureberg till Sevalla. Bland andra talare uppträdde löjtnant Casparson och erinrade i ett omfattande, om sakkännedom vittnande, anförande om hurusom den opinion småningom utbildat sig, att den ort, hvilken den nu ifrågavarande banan hade att genomgå, vore en ödemark. Man hade ej varit i rätt tillfälle att bemöta och gendrifva en sådan åsigt, förrän statistiska uppgifter blifvit att tillgå. Numera funnes likväl fullständiga sådana, och hade talaren omsorgsfullt skaffat sig alla till buds stående. Af dessa framginge, att Stockholm-—Upsala— Sala—Avestalinien i alla de afseenden, man brukar taga i betraktande vid bestämmandet af en jernvägs lämplighet, hade företrädet framför — Stockholm—Thureberg—Sevalla— Avestalinien. Ur en af talaren med hufvudsaklig ledning af 1867 års jordbruksstatistik samt 1868 års befolkningsstatistik och bergmästarerapporter upprättad jemförelsetabeil, omfattande ett område af två mil på båda sidor om de ofvannämda alternativa riktningarne, meddelade han de slutliga totalsummorna, utvisande de fördelar den af honom förordade banan skulle hafva framför den andra. Vidare upplyste talaren, att enligt statsutskottets vid förra Riksdagen kalkyl kostnaden för den förra linien blefve 3!0 millioner rdr dyrare än för den senare; samt att den årliga kostnaden i ränta och trafikumgälder blefve för den. förra 360,000 rdr drygare än för den senare. Raka linien Sala— Avesta blefve 10,000 fot längre än Sevallalinien, och den förra med den föreslagna dragningen åt Norbergs bergslag med visshet ej öfver en mil längre än den senare. Innan diskussionen förklarades afslutad, framstälde ordföranden på fleres begäran den frågan, huruvida någon bland de närvarande mötesbesökarne vore af annan åsigt, rörande norra stambanans fortsättning än den, som blifvit uttalad uti inbjudningen till mötet och nu af samtlige talare närmare motiverad, i hvilket fall denne uppmanades att uttala sin från mötets afvikande mening; och besvarades denna fråga med allmän tystnad. Slutligen beslöts, att det formliga uppsättandet och ingifvandet at en petition till K. M:t i den syftning, hvarför mötet sålunda enhälligt uttalat sig, skulle öfverlemnas åt en komite, bestående af 7 ledamöter; och utsågos till ledamöteri denna komite landshöfdingen grefve Hamilton, borgmästaren Bovin, kyrkoherden Pettersson, löjtnant Casparson, adjunkten Af-zelius, riksdagsmannen Johansson och hemmansegaren Erik Ersson i Arnebo. — Lunds universitet. Adjunkten C. A.V. Holmgren har af universitetets prokansler förordnats att tillsvidare uppehålla föreläsningar och examina i fysik. Prof. i astronomi D: M. A. Möller har erhållit tjenstledighet från den 9 till och med

8 september 1869, sida 2

Thumbnail