Aftonbladet – 8 september 1869, sida 2

STOCKHOLM den 8 Sept. Lifförsäkringsbolagets Alberts obestånd, orsakerna till. detsamma och möjligheten af någon förlikning, som kunde rädda försäkringstagarne från total förlust af allt hvad de inbetalt, utgöra föremål fören mängd artiklar i de senast hitkomna engelska tidningarne. Om man icke vid de fruktansvärda katastrofer, som på senare tiden träffat stora finansiella otabilseomonter i England, blifvit van att erfara häpnadsväckande saker om de vinglerier och de samvetslösa manövrer, som der i landet synas icke så sällan förekomma för att föra allmänheten bakom ljuset och gifva de mest genomruttna affärer sken af. att vara solidaroch vinstbringande, så skulle man knappast tro det vara möjligt att fräckheten i detta hänseende kunde gå så långt, som händelsen synes ha varit vid förvaltningen af Albert-Compagniet. Och likväl synes den utvidgning, som hittills blifvit verkstäld, ännu icke lemna någon på långt när fallständig inblick i alla bolagsstyrelsens tillgöranden eller göra det klart huru med åtskilliga dithörande förhållanden rätteligen hänger tillsammans. Sålunda uppgifves, kort och godt, att bolaget under åren 1867 och 1868 gjort förluster till belopp af icke mindre än 1,016,630 st. (omkring 18 millioner rdr svenskt). Huru en så oerhörd förlust uppstått får man deremot icke veta, och det antages af dem, som kommentera redogörelsen, att förhållandet måtte vara att föregående års förluster först under dea nämda perioden blifvit erkända. Likaledes uppgifves, att under perioden 1862—1866 uppstått en förlust af 281,702 . Under sju år har bolaget således förlorat penningar till belopp af närmare tretton hundra tusen st., men under hela denna tid fortfor bolaget icke blott att framställa sig inför allmänheten såsom den mest solida och blomstrande försäkringsinrättning, utan, för att bevara skenet, utdelades under dessa samma sju år i dividender och vinstandelar icke mindre än 90,000 . Och samtidigt skröts i utgitna cirkulärer med, att detta bolag försmådde att täfla med andra genom ,sträfvandet att lemna stora vinstandelar, utan lade sig framför allt vinn om att kunna vid dödsfall uppfylla sina förbindelser. Man erfar dessutom, att en bland de medverkande orsakerna till bolagets ruin varit öfvertagandet af andra försäkringsbolags affärer. Under perioden 1856—1865 amalamerades med eller uppgingo uti Albertompagniet ända till tio andra bolag. Redan fyra år före sistnämde tidpunkt hade Albert upphört att lemna någon behållning, men utbetalade icke desto mindre under de tre sista åren 42,116 för förmånen att få öfvertaga andra bolags affärer. För samtliga de öfvertagna tio bolagen betalade Albert i en eller annan form 283,011 , hvilket med 170,000 öfverstiger hela den behållning bolaget lemmat sedan 1854. Mycket olika meningar uttalas om lämpligheten för innehafvare af försäkringspolicer att inlåta sig i något slags uppgörelse med bolaget. Morning Post framställer det såsom temligen oförsynt af en bolagsstyrelse, som icke kan ega något slags anspråk på förtroende, att proponera sina offer att de! skola, på grund af bolagets obetydliga och tvifvelaktiga tillgångar, under sin återstående lifstid betala samma premier som hittills, för att i stället få en förhoppning att deras rättsinnehafvare skola vid deras frånfälle bekomma tre fjerdedelar af den summa, för hvilken de äro försäkrade. Tidningen anmärker, att denna förhoppning skulle gå i fullbordan endast under förutsättning att bolaget hädanefter blefve väl förvaltadt; att alla police-innehafvare ginge in på arrangementet, och att bolaget förvärfvade sådant förtroende, att det årligen erhölle en behörig proportion af nya försäkringstagare, hvilket är nödigt för att kunna erhålla en inkomst, tillräcklig för att fullgöra årligen förfallande förbindelser. Morning Post förespår, att bolaget om några år skulle befinna sig i en ännu sämre ställning än den nuvarande, samt ger derföre det rådet åt hvarje försäkringstagare, som är under femtiofem år och vid sådan helsa, att försäkring kan erhållas till vanliga premier, att söka sig ny försäkring hos ett pålitligt bolag, samt att söka hos aktieegare och direktörer tilltvinga sig all den ersättning, som möjligtvis kan erhållas. Deremot söker -Daily Telegraph ådagalägga, att om det af liqvidatorerna nu föreslagna arrangement icke är antagligt, man dock icke bör uppgifva försöket att åstadkomma något annat. Denna tidning medgifver väl också att de största svårigheter härvid möta; men anser dock hvarje förlikning fördelaktigare än att tvinga bolaget till en liqvidation, genom hvilken tillgångarne, som redan nu visa sig icke uppgå till 2 sh. pr pund st. af bolagets förbindelser (d. v. s. icke fullt tio procent), skulle nästan helt och hållet försvinna till följd af omgångar och omkostnader. Men såsom oeftergifliga vilkor för bolagets rekonstrurerande framhåller Daily Telegraph antagandet af ett helt och hållet nytt förvaltningssystem samt affärens öfverlemnande i andra händer än dem som fört den till ruin och undergång. ———— —r1H1RERLEJ Besittningsrätt. K. M:t har på derom sjorda ansökningar tillåtit nedannämda !