Aftonbladet – 4 september 1869, sida 2

A2TN ULINCIARCISC,; SAUAU SUN GCHUR, GM VBG ji mindre än en nationalolycka, och det måste framkalla det djupaste deltagande då man ser ett slag, sådant som detta, drabba just lig dem, hvilka genom omtänksamhet och umbäranden sökt att efter bästa förmåga trdna det väl för sina anhöriga och för dem, till hvilka de kunna s:å i förbindelse. Detta deltagande är emellertid en ringa tröst för dem, som blifvit lidande. För dem är det nu af största vigt, att; om möjligt; något fäddas8 af hvad som hotar att gå förloradt, och vi hoppas derföre, att då vårt land är så djupt intresseradt uti den ifrågavarande katastrofen, Sverges officiella agenter i England icke må akta det obehöfligt att egna l; någon uppmärksamhet åt denna angelägent och med den närmare kännedom om förhållandena, hvilken de kunna vara i tillfälle att vinna, meddela de svenska försäkringstagariie några råd och upplysningär med hänsyn till beskaffenheten af de förslag rörande upprättbållande af försäkringarnes värde, till större eller mindre del, hvilka redan blifvit eller framdeles kunna blifva bragta å bane; ty lika illa som det vore att försumma något, som i sådant afseende kunde erbjuda någon trygghet, lika illa vore det; om försäkringstagarne läte förleda sig till ytterligare gagnlösa uppoffringar. Af ännu större vigt är emellertid, att den svenska allmänheten på det sätt gör sig till gagn den olycka, som drabbat så många af våra medborgare, att man af densamma tager varning med afseende på ingåendet af aftal med utländska försäkringsbolag, och att man söker göra sig reda för hvilka kontroller till försäkringstagares betryggande som de må vara underkastade. Albert-Compagniets bankrutt är icke den enda anledning man har att med en viss misstro betrakta engelska försäkringsbolag. Försäkringsbolag, som komma på Destävd och blifva ur stånd att uppfylla sina förbindelser, är i England ingen sällsynt företeelse, och der existerar vanligen alltid ett större eller mindre antal sådana, hvilkas anseende och kredit stå ganska lågt. Hvad som vid katastrofen med Albert-Compagniet fästat en större uppmärksamhet än vanligt, synes vara dels omfattningen af dess ansvarigheter, dels den omständigheten, att bolaget torde temligen länge ha lyckats fördölja sitt obestånd, ehuruväl bolagets kredit på sista tiden synes ha varit, i sjelfva England, temligen skadad. Försäkringsbolagens otillförlitlighet har också redan länge gifvit anledning till bekymmer i England och till betraktelser öfver möjligheten att genom en pålitlig köntroll från regeringens sida betrvasa allmänheten mot förluster. Mer OPenä Man: i allmänbet:. den obenägenhet D ryser i England mot röges ringsmaktens inbåndning i privatföretag sy: cs äfven på detta område göra sig gällande, och det är fara värdt, att man dessutom befarar, att ett blottande af en mängd för säkringsbolags tillstånd skulle bringa i dagen saker af den beskaffenhet, att de mest fruktansvärda, katastrofer deraf skulle blifya en följ: — Albert-Ccmpågniets ovestånd har i vart minne återfört en uppsats, som vi för någon tid sedan läste 1 Berliner BörsenZeitäng rörande möjligheten af en parlamentarisk intervention i försäkringsväsendet, l och hvilken refererade innehållet af en då nyss i England utkommen, skattkammarkansletti lord Glatdstonö tillegnad, skrift rörande detta ämne, hvilken upptog de skäll som ansågos tala såväl för som emot en parlamentarisk inblandning i försäkringsan.I gelägenheterna. Deri framhållas och-betonas I företrädesvis just den omständigheten, att kr a cr genom en offentlig undersökning af bolagens ställning skulle sådana bolag, hvilka kämpa med svårigheter — såsom det kallas — men om de få tid på sig möjligen kunna reparera sina affärer, blifva ohjelpligen störtade. Tilllika antydes, att det skulle blifva ganska brydsamt för regeringen att beteckna.såsom solida och reella ett eller annat bolag, som måhända innan kort skulle kunna gå öfver ända. . Hufvudsumman af argumentationen är, att på den punkt sakerna kommit i England, hvarje slags offentlig kontroll möter stora betänkligheter, till och med det offentliggöil rande af undertecknade och edeligen bekräftade årsredogörelser, hvilket broschyrförfattaren för öfrigt tyckes förorda såsom det lämpligaste. Under sådana omständigheter och då man af åtskilliga stora bankfirmors fall i en och dess kolonier haft tillfälle jakttaga -huru under en okontrollerad förvalt2 ning de mest solida affärer kunna på kort ) it TAR re ert Porr . aftal, som lifförsäkringar. säkriogsbolagen voro underkastade en tillför-I men att äfven i Tyskland kontrollen synes ; lemna åtskilligt öfrigt att önska antyder det, tid genom vanvård bringas till fullständig ruin, måste en icke ringa grad af misstro uppstå mot det engelska försäkringsväsendet och framför allt mot afslutaridet med engelska bolag af sådana på en lång framtid stälda Vi ha, vi bekänna det, för vår del varit benägna att tro det, i motsats mot hvad förhållandet sålunda är i England, de tyska förlitligare offentlig kontroll och derföre i högre grad förtjenta af förtroende. Vi tro, också att en del tyska, liksom äfven utan tvifvel åtskilliga engelska, bolag äro verkligt solida; som just i dessa dagar inträffat med ett nyligen i Berlin upprättadt brandförsäkringsbolag vid namn Patria, hvars direktör, Scheibler, till och med blifvit i häkte inomanad. Detta bolag framträdde för kort tid sedan med en nominell grundfond af tre millioner Thaler, deraf dock till en början endast två millioner skulle tecknas och deraf 20 procent, eller 400,000 Thaler, inbetalas. Man hade hos regeringen styrkt, att nämda samma verkligen var inbetald och vann på grund deraf tillstånd att börja operera. Men blott få veckor derefter befanns hela kassatillgången hafva smultit samman till 80 (säger åttatio) Thaler, under det bolaget emellertid hunnit ikläda ig ansenliga förbindelser. Man är högst nyfiken att af den blifvande undersökningen erfara om verkligen den förregeringen uppgifna inbetalningen af 400,000 Thaler egt rum eller ej, samt om och huru detta belopp kunnat så hastigt försvinna. Direktören, hvilken redan förut lärer hatt göra med ett par försäkringsbolag, hvilkas effärer visat sig temligen trassliga, sitter emel