Aftonbladet – 1 september 1869, sida 3

t : UTRIKES 3 i ÖSTERRIKE. il Såsom i går med telegrafen rneddelades ha. såväl österrikiska som ungerska delegationen för: denna gång afslutat sina arbeten Militärgränsfrågan var en af de sista, delegationerna afgjorde. Den kunde endast lösas genom en kompromiss, hvarigenom Ungerr -I fick landområdet, medan den cisleithansks j delen fick utsigt till finansiel godtgörelse. ) Inrikesministern har afsändt en rundskrifvelse till samtliga provinsers guvernörer angående frågan om upphäfvandet af de alltför ofta återkommande katolska kyrkofesterna. -Ministero förklarar, att det icke tillhör regeringen att förminska dessa festers antal men att man bör sörja för att upplysa folket i så fall och söka förmå det att friviltigt afskaffa öfverflödiga ky:kofester, hvilka I på ett skadligt sätt ingripa i arbetstiden. Ehuru det går en hofsam ton igenom hela denna skrifvelse, skall den dock med säkerhet åstadkomma en ännu större spänning än hittills mellan österrikiska och påfliga rege(ringarne. I Die Presse omtalar, att grefve Beust kommer att i Marienbad hvila ut efter sitt senaste diplomatiska fälttåg. Han kommer der att sammanträffa med sin motståndare geheimerådet Theile, som för sin helsas skull afrest till nämde badort. S SPANIEN. Spanska ministerpresidenten general Prim har den 27 sistl. Aug. öfver Bordeaux inträffat i Paris. Under hans frånvaro föres ordet i ministeren af amiral Topete: Rörande resans föremål äro naturligtvis många rykten i omlopp. Bland annat talas om förestaende underhandlingar angående prinsens af Asturien kandidatur. Under alla omständigheter är Prims resa ett bevis på lugnets återställande i Spanien. ; ; Den bekante republikanen och: cortes-ordföranden Rivero har blifvit träffad af ett slaganfall. Flera prester, som varit invecklade i carlistupproret och fördenskull dömts till döden, ha benådats. BELGIEN. En stor internationel måiskjutning kommer att ega rum i Lättich: Bland andra har nationalgardet i Paris blifvit inbjudet till densamma. Dess chef, general Mellinet, har antagit inbjudningen, och det kommer att representeras: at. en bataljon, sammansatt af frivilliga och åtföljd af en musikkår. RYSSLAND. Från Petersburg skrifves den 15 Aug.: Det, officiella meddelandet om det fullständiga kufvandet af det kirgisiska upproret torde vara för tidigt. I det östra distriktet af. det orenburgska kirgiserlandet har lugnet visserligen blifvit återstäldt, men det hade der blifvit föga stördt. Dervarande kirgiser äro genom ett mera omfattande jordbruk, vid hvilket de småningom vant sig, mer fästa vid sina bostäder, än de mera nomadiska stammarne i vester; dessutom saknade de fruktbara stepper, till hvilka de kunde vika undan vid truppernas framryckande: Derför måste de med eller mot sin vilja foga sig efter de nya anordningarne, hvilka beröfvade dem egen förvaltning och dertill fördubblade skätterna. Kirgiserna i det vestra eller uralska området hade deremot den af ryssarne hittills knappt besökta steppen Ust Urt bakom sig; de sände en stor del af sina qvinnor och boskap dit i säkerhet, och blefve. derigenom i stånd att börja ett guerillakrig mot de utsända detachementen. Enligt underrättelser från Orenburg af den 2 Aug. (de senaste som hitkommit från icke-officiella källor) var uppresningen ännu då i full gång och ringa utsigt för handen att kufva den med de der samlade trupperna. De flygande kolonner, hvilka man utsändt trån den uralska förpostlinien, kunde med svårighet öfverraska något kirgisläger, men blefvo-å sin sida öfverallt angripna och mången gång äfven slagna. Så hade öfverste v. Stempels kolonn framryckt från dens. k. Kalmuckskansen i sydlig riktning: . Den träffade snart på några förnäma kirgiser, hvilka uppgåfvo sig resa till marknaden vid Uil och lugnade befälhafvaren follkomligt om sina stamförvandters afsigter. Knappt hade de aflägsnat sig, så angrepos genast öfverstens såväl försom eftertrupper och höggos i stycken, hvarvid detachementets hela tross gick förlorad. Hufvadkolonnen kunde icke hindra detta, fastän den befann sig endast några hundra steg från trainen och måste med förlusten af sin tross besluta sig för att genast tåga tillbaka till Kalmuckskansen. Kirgiserna uppträdde vid detta tillfälle med en betydlig styrka, hvilken efter de lägsta uppgifterna uppskattas till 5å 6000 man. På samma sätt gick det med en kolonn under öfverste Kukin, hvilken likaledes retirerade till Kalmuckskansen, men hvarifrån den; förstärkt med den Stempelska afdelningen, åter uppbröt mot söder. Efter en marsch af endast sex mil såg sig denna förenade kår tvungen att göra halt.och har nu intagit en fast ställning vid floden Uil: En anbvan afdelning under öfverste Verewkin, som utryckte j omedelbart efter öfverste v. Stempels återtåg, kom likaledes endast till floden Uil, och har derifrån dragit sig tillbaka till skansen Iek: En fjerde afdelning-under grefve Komavowski tillfångatog visserligen -800-kameler, men inga kirgiser. Af allt detta blef följden, att ryssarne måst, såvidt man för 14 dagar sedan visste i Orenburg, utrymma den uralska steppen mellan floderna Ilek och Emba, och inskränka sig till försvaret af sina förpostlinier vid de nämda floderna äfvensom vid Uil.. Att ordnihgen på det emellan dessa spridda poster liggande vidsträckta området inom några veckor kan återställas, är redan genom det aflägsna läget och genom landets ofruktbara beskaffenhet, hvilken förhindrar truppernas rörelser, omöjligt, till och med om alla de erforderliga trappförstärkningarne skulle hafva inträffat på en gång. Tikväl kan kirgiserupproret icke länge fortfara. De kirgiser, som tagit sin tillflykt till Ust! Urt, påträffa der andra nomader af sin naJ d I 7