deri den Ha flickan, tog barnet åter i sina var, och, numera nästan naken i de snöilar som nordan utslungade, hållande den lilla i sina armar, gaf han sig åter på väg. Den lilla, som hade lyckats återfinna, g08sens kind, tryckte sina läppar intill den, och småningom uppvärmd somnade hon. Det var dessa två själars första kyss i rymdens dunkel. ; Modren låg qvar; med ryggen vänd emot snön och ansigtet mot natten. Men i det ögonblick då den lilla gossen afklädde sig för att påkläda den lilla flickan, hvem vet om icke, ur det oändligas djup der hon befann sig, modren då såg honom?