erna, begagnades de i Amerika att i liberal nda styra landet, att upplysa inbyggarne, tt till deras nytta upparbeta,landet, som nda dittills ej varit odladt. Ar 1789, när örenta Staternas nuvarande konstitution rädde i kraft, utgjorde landets befolkning lott en tjugondedel af Frankrikes. Rikedonen var icke tiondedelen så stor som vår. Ar 861, när medborgarekriget brast lös, var Förpta Staternas befolkning, på 6 millioner när, ika stor som vår; deras kollektiva rikedom unlersteg icke Frankrikes, snarare var den större. Ar 1789 hade staden Newyork 25,000 invånare; ned sina förstäder har den nu en och en half million invånare. Utom Frankrike och England nar hela den stora vesterländska civilisationen j att uppvisa en lika stor stad. Denna republik af fyratio suveräna stater utvecklar sig nu på en yta af 8!2 millioner Ju dratkilometer eller 850 millioner hectarer; et är lika mycket som nästan hela Europa till Ural, eller två gånger vestra Europa,innefattande Frankrike, England, Spanien, Portugal, Schweiz, Italien, Österrike Preussen, de öfriga tyska staterna, Holland, Belgien och de bebodda delarne af de skandinaviska staterna. Efter århundradets slut kan man hoppas få -se detta ofantliga område befolkadt-ocH upplifvadt af mer än 100 millioner menniskor, och om sakerna utveckla gig i samma omfång som hittills skall . medlet af 20:de århundradet, eller omkring 30 år härefter — en ganska ringa tidsrymd i folkens lif — Förenta Staternas befolkning öfverstiga Europas. Ett sådant resultat medför freden, då den, är stödd på de två fasta grundpelarne: politisk frihet och industri. . I hvad mån skall Europa kunna tillegna sig en organisation liknande Förenta Staternas? Till hvilken grad skall det vara möjligt att bland folken på denna sidan Atlantiska oceanen organisera något liknande det, som anglosachserna infört på vestra stranden af det väldiga hafsbäckenet? Jag vill icke åtaga mig att svara på denna fråga; endast frestelsen dertill skulle öfverstiga mina krafter. Men det må dock tillåtas mig attsäga er, att det hos mig finnes en djup öfvertygelse, att förutan en organisation, som erbjuder drag, hemtade från Förenta Staternas, utan att likväl gå långt från föreningens väg, skall vårt Europa, grundläggarinnan af den nyare kulturen, sönderslitas af inre strider, ödeläggas af egoism och högmod hos de olika delar, hvaraf verldsdelen bildas, utmattas genom ansträngningar mot sig sjelft, och inom tidrymden för ett ringa antal generationer, reduceras till en obetydlighetijemförelse med nordamerikanska unionen. Vilkoret för framåtskridande och välstånd, skall det icke vara att ha en beständig europeisk kongress, sådan som den hvilken har sitt säte i Washington, tillsatt genom lika val och rådslående offentligt. En sådan kongress. skall, jag förespar det, blifva svår att få till stånd. Fördomarne och intressena skola göra motstånd; men vi lefva i en tid, då svåra saker genom sin nödvändighet liksom sporrar egga menniskorna, och då initiativer för mensklighetens sak ha en makt såsom aldrig förr. Måtte Europa anstränga sig och besluta sig för en ändring i de närvarande förhållandena, genom att djerft pröfva sina krafter och genom att viga sig vid känslan af samdrägt och enighet, genom att uppoffra sin egenkärlek och den makt, som folken liksom suveränerna derigenom hafva; för att undslippa ett fall, som eljest blefve oundvikligt! Det är framförallt på det vestra Europa jag i detta ögonbl.ck tänker. Det ofantliga välde, som finnes i Europas öster och sträcker sig derifrån tversigenom hela norra Asien ända till Behrings sund, der det möter den amerikanska kontinenten, jag menar det ryska väldet, för att kalla det vid dess rätta namn, tyckes ha föresatt sig att bilda en enhet inom sig sjelft. Men hvad vestra Europa angår, skall det, om det ej afstår från sitt split och sin afundsjuka, hvari det liknar de gamla grekiska republikerna, icke kunna undvika dela dessas öde. Samma orsaker skola leda till samma verkningar. När man frågar en man f.ån Förenta Staterna, hvilken nation han tillhör, blir svaret oföränderligt detta; Jag är amerikanare. I Europa ha vi att göra ett framsteg af samma slag. Vi förblifva den ena fransman, den andra engelsman, preussare, österrikare, spanior, belgier, schweizare, italienare, skandinav 0. s. v., men vi skola med samma ifver och samma hjertlighet förklara oss vara europger. Vi skola ådagalägga samma känslor som Cicero uttryckte i ännu större utsträckning när han sade, att han hade tvenne fädernesland: Rom och Verlden. Men vi skola derför icke mindre älska Frankrike, vi skola icke mindre vara dess tillgifna barn, Vår association med det öfriga Europa skulle blifva ett nytt slåg af kärlek till vårt land, med ett ord en association som bäst öfverensstämde med dess storhet, dess inflytande och dess lycka. Den internationella statistiska kongressen sammanträder i år, för sjunde gången, uti Haag. För de särskilda ländernas delegerade är mötestiden bestämd till den 3—14 September, för andra deltagare till den6—11 i samma månad.