som på Perikles eller Epaminondas tid erfordrades att färdas tvärs igenom Grekland med de eländiga fortskaffningsmedel, som man då egde, och jag talar icke omtelegra-: fen, hvilken man då icke anade, och som bereder samtiden förundransvärda lättnader. Men om Europa skulle reducera sig till ett litet antal af stora agglomerationer, behöfdes, för att komma derhän, ett förfärligt krig; det vore en besynnerlig förberedelse till fred. Systemet af stora agglomerationer har, om man uppfattar det på absolut sätt, de be-l dröfligaste egenskaper af orättvisa och förtryck. Det finns i Europa flera folk, som, ehuru små till sitt område och sin folkmängd, äro mycket aktningsbjudande genom sin särskilda anda, genom sin fruktbärande verksamhet och genom sina dygder. För dem är nationaliteten bland det dyrbaraste de ega, och man skulle icke kunna beröfva dem densamma utan orättvisa, utan att begå en af dessa rättskränkningar, som oroa enskilda personers samvete och ingifva den enskilda så väl som den allmänna moralen afsky. Må vi önska upprätthållandet af dessa nationaliteter, obetydliga till område eller folk. mängd, men stora genom de tjenster, de redan gjort och dem som man kan ha skäl att ytterligare vänta af dem. I menniskosjälens frihets namn, till förmån för hvad civilisationen har mest heligt, må vi fordra deras upprätthällande. Låtom oss komma ihåg, att under Richelieus och Ludvig XIV:s despotism Holland t. ex. var tillflyktsort för mer än en landsförvisad eller hotad filosof, att de i England misshandlade eller förföljda puritanerne der funno en fristad, der de förberedde sitt företag till Nya verlden, hvilket haft så många följder. Låtom oss icke glömma, att boktryckerierna i Leyden, Amsterdam, Kehl och Genöve ha åt offentligheten bevarat vigtiga verk, som aldrig kunnat under polisens ögon se dagen i Frankrike. Nordamerika erbjuder Europa ett efterdöme att följa för att förena bildandet af en stor konglomeration af menniskor och område med aktningen för hvarje stats individuella suveränitet. Mönstret är slående genom de konfedererade staternas antal och den ytterliga olikhet, man ser i hvar och ens storlek och hjelpkällor, befolkning och rikedom. Vid sidan af staten Newyork, som har en yta af 13,000,000 hektarer, d. v. s. mer än 20 gånger ett franskt departement i medeltal, ser man staten Rhode Island, som består af mindre än 300,000, d. v. s. är mindre än hälften af ett departement i medeltal. Bredvid staten Pennsylvanien, som är ungefär lika stor som staten Newyork, ser man staten Delaware, som har 550,000 hektarer, mindre än ett departement, och som knapt har större befolkning än ett franskt arrondissement. Kalifornien är tre gånger så stort som staten Newyork, d. v. s. så när som på en fjerdedel lika stort som Frankrike, och Texas öfverstiger Frankrike med 7,000,000 hektarer. Emellertid har ej Newyork, hvars hufvudstad ensamt räknar en sju gånger så stor befolkning som Rhode Island, kommit på den tanken att eröfra denna. Pennsylvanien har aldrig tänkt på att annektera sin lilla granne Delaware. Ohio, Indiana och Illinois, angränsande stater, som hafva så föga likformighet som möjligt enligt teorien om naturliga gränser, emedan de äro matematiskt räta och uppdragna enligt longitudoch latitudcirklarne, hafva aldrig visat någon afsigt att ändra dem. Alabama, Mississippi och Louisiana, Jowa, Missouri och Arkansas, som befinna sig på samma punkt hvad naturliga gränser angår, bry sig alldeles icke derom. Det var staterna som associerade sig för att bilda Förenta Staterna, stater som voro bestämdt åtskilda från hvarandra långt före det oafhängighetens baner höjdes och som fortfarande voro lika mycket skilda från hvarandra efter det oafhängigheten en gång var vunnen; men efter någr. år, på ingifvelse af män sådana som Washington, Franklin, Jefferson Adams och flera andra, fattade de den lyckliga tanken att konstituera sig till skydd mot farliga kollisioner med hvarje särskild stats suveränitet, i det man skapade en kollektiv suveränitet, som bland sina exklusiva bestämmelser räknar rättigheten att förklara krig och föra krig. Den samtidiga tillvaron af dessa tvenne suveräniteter, förunderligt väl organiserad af det konvent af framstående män och utmärkta patrioter, hvilket sammanträdde år 1787 och som framlade förslaget till Förenta Staternas nuvarande konstitution, just denna samtidiga tillvaro af de båda suveräniteterna har varit alla dessa staters palladium. Det har under sjuttio år gjort krig dem emellan omöjligt, det har kufvat eröfringsandan hos dem. Detta palladium skulle bland dem ha grundlagt en beständig fred, hade icke ett element på förhand funnits, hvilket måste hos ett på frihetens princip konstitueradt folk en dag framkalla en stör kris; slafveriet. Men från 1789 till 1861 har Förenta Staternas konstitution förskaffat åt dessa folk en djup freds alla välsignelser. De ha kunnat undvara militära institutioner, de! kunna t nöja sig med en armg, som under den nuvarande ställningen i Europa icke kunde ans Se8 Uurackug tor EM hua är vara befästade platser af första rangen, ty den utgjorde blott yu man, De enorma summor, som folken i Europa slösade på underhåll af armåer, dem ha amerikanarne kunnat använda pi fredliga förbättringar i de mest olika grenar och på utvecklandet och ökandet af sitt välstånd. Under det i Europa menniskosnillet samt statsmännens och de mest utmärkte medborgarnes talanoer ganska ofta användas för att! ha! :