Aftonbladet – 28 augusti 1869, sida 2

— Vid Hamndtsyerksföreningens såmmantriidge den 27 dennes beslöts, att föreningens belöningsmedaljer skulle, för uppvisade utmärktare handtverksprof, tilldelas störa silfvermedaljen åt förgyllaren A, W. Oden, som lärt hos hr C. T. Svanberg; och bronsmedaljen åt skomakarlärlingen M. Å. Nyman, som lärt hos hr J. Nilsson. — Carlskrone båteskaders prissegling. I Blekings-Posten läses härom följande beskrifning, bemtad ur ett enskildt bref: Jag ville låta dig höra något om vår kappsegling för året, hvilken egde rum Josefinadagen den 21 dennes, gynnad af ett det herrligaste väder. Genom de programmer, hvilka förut blifvit utdelade, visste man att 19 båtar, alla med ett nndantag barktacklade, skulle deltaga i täflingen. Båtarnes relativa seglingsförmåga sins emellan hade under föregående seglingar blifvit, så vidt möjligt varit, utrönt och då den-ena båten seglar bättre i frisk, dett avdra i laber bris, upptog programmet tvenne numnierordningar för afsegling, beroende af fader ZEolus bevågenhet för dagen, i hvilka den sämst seglande skille först afsegla från det utlagda prisfartyget Heimåal, och de öfriga med 1 å !, minuts uppehåll sinsemellan. Vinden var ostlig och såsom förlidet år ganska laber, hva för några äfventyrligheter, af mången rätt efterlängtade, ej heller denna gång kommo i fråga. På slaget 12 dundrade salut, dagen till ära, från Kungshall och båten n:r 1 John kastade 105 från prisfartyget, der afseglingsögonblicket af prisdomaren kommendörkapten Rosengren tillkännagafs för de efter hvartannat upphalande båtarne. Mellan första och sista båten var 15 minuters uppehåll, så att man efter en qvart såg alla de täflande på väg, kryssande ostvart mot Lassagrundet, den första vändpunkten samt derefter rund Godnatt till Hästö, dit Heimdal i förväg begifvit sig, för att värdigt emottaga de vinnande med fanfar rer och hurrarop. Det var en vacker syn att se denna lilla eskader, och intresset var da under täflingens lopp, hvilken båt skulle blifva den vinnande. Snart syntes dock Falken, förd af kommendörkapten von Otter, ila framom alla andra, och efter honom Sleipner, den snabbfotade springaren, för af kommendörkapten 0. Lagerberg. Den så illa anskrifna John kämpade i det längsta att komma först till målet, men måste finna sig i att endast blifva vinnare af tredje priset. Samma båt vann andra priset i fjol och säkert är, att öfverraskningen nu liksom då blef stor, till och med för föra ren löjtnant Nordenfelt. Så småningom anlände nu alla båtarne för en alltmer aftagande brig till Hästö, dit emellertid skeppsgossebriggarne och varfvets ångbåtar med rika laddningar af inbjudna gär ster anländt, för att med båteskaderns medlemmar intagna dejeuner och på lämpligt sätt fira dagen. Hästö är af naturen en af de täckaste platser man gerna vill se, och lyckligt vidtagna arrangementer af mellan träden sträckta med grönt flaggbeprydda tält förhöjde effekten-af det hela. En örlogsstation är rik på resurser, då fråga är att dekorera och flottans män sakna icke erfarenhet i den vägen. Efter intagen dejeuner började prisutdelningen. hvilken verkstäldes af amiral Sundin, som me lämpliga ord beledsagade hvarje pris. Prisen voro trenne nemligen: första priset (damernas pris) ett resur, som, såsom orden föllo, gick fullkomligt rätt, då det kom i bänderna på sjelfva -eskaderchefen. Andra priset utgjordes af en Aneroidbarometer och det tredje af en bägare. Slutligen bör ock omtalas ett för tillfället improviseradt pris: en simpel pappersstjerna, som med påskrift För nit i tjensten tillföll eskaderns välförtjente sekreterare, löjtnunt A. Lilliehöök. Efter intaget kaffe började dansen rund en för tillfä.let arrangerad majstång och fortgick med lifligheu, då och då ÄRR tal fe kt rm -Hmänt uppbrott skedde. Vid afklockan 8, ärva däades på en gång en mängd seglingen från Hästö we. der -de bland: träblänktyrar, dels från stranden; — Eden-vackra den gåfvo en förtrollande belysningrav.. — henejden, dels ock från briggarne, hvilkas räsxw . sättningar med hurrarop från tackel och tåg förhöjde affärden. — Frisskjutning. Carlshamns skarpskytteförening hade målskjutningsfest sistlidne söndags eftermiddag. Skjutningens resultat blef följande: 1:sta priset, ett bakladdningsgevär, värdt 75 rdr, skänkt af grosshandlaren J. von Bergen, togs af öfverbefälhafvaren telegrafdirektör N. Holmberg, på 37 points; 2:a priset, ett dito, skänkt af en aktiv skarpskytt, kunde ej utdelas, då den bestämda pointen 30 ej uppnåddes; 3:e priset, 3 specier, togs af vice kompanichefen, doktor Brunnström på 29 points, efter omskjutning med vaktmästaren Sundberg; 4:e priset, 1 carolin, af vaktmästaren Sundberg; 5:e priset, 5 rdr, af bokhållaren Otto Berg på 27 points och 6:e priset, 3 rdr, af målaremästaren Hellberg på 26 points, efter omskjutning med arbetsborgaren Jonas Olsson. — Fynd. Under muddring i Kalmar hamn emellan Vedgårdsholmen och gasverket har arbetskarlen Jonas Andersson upphittat en kopparplåt, vägande 38, skålp. Plåten bar fem stämplar; i de fyra hörnen äro de otydliga, men i midten står X daler sölff mnt; den är 1 fot 4 tum lång och 11 tum bred. Från Enköping skrifves: Vid öppnandet af en graf å Thorstuna kyrkogård för några veckor sedan, hittades i en förmultnad likkista en liten flaska, innehållande ett fluidum, som vid undersökning befanns vara — bränvin. Antagligen hafva omkring 50 år förflutit, sedan samma graf sist öppnades och det nu gjorda fyndet blifvit nedlagdt. Saken bevisar hvilken vidskepelse allt intill våra dagar varit och till en del ännu är rådande bland allmänheten. Så hör man till ex. att en supare bör, för att finna ro efter döden, hafva litet af sin älsklingsdryck med sig i grafven, en storrökare pipa och tobak o. 8 v. Förre innehafvaren af den omnämde grafven har således med all säkerhet i lifstiden varit en rumlare, och vidskepliga anförvandter hafva genom medsändandet af bränvin, trott sig bereda den döde ro och mäbända sig sjelfve befrielse från att se honom gå igen. — Hästauktionen vid Ottenby var ej besökt åf så månsa könare som under föreoående