slutet af år 1860 upptogs på fullt allvar, förklarade flera tidningar att detta endast innebure liberalt frasmakeri och radikalt oförstånd och skulle blott tjena till att hindra de partiella reformerna; bland dem som då förde det språket och ansågo oss i den saken röra oss på frasernas och illusionernas fält var samma N. Dagl. Allehanda, som nu är artigt nog att erkänna, att Aftonbladet har stora förtjenster om det nya statsskickets reformerandep. ; Bättre än mången annan inse vi, att olika färgskiftningar inom den liberala sidan äro naturliga och nödvändiga och att hvardera af dem kan ha sin mission. Aftonbladets mera speciella politiska uppgift ha vi ansett vara att från de särskilda nyanserna inom de liberala samla krafterna för det upphinneliga och för genomförande af praktiska reformer. Under vanliga förhållanden anse vi samhällsreformerna böra förberedas icke genom agitation, utan genom lugn diskussion och utredning af förhållandena. Det är icke mycket gagn med att orda blott för ordandets skull och derföre att en och annan tycker-attdet låter bra, liksom de politiska skärmytslingar, i hvilka löst krut i massa ödes endast för smällens skull, icke äro i vår smak. Men när efter nödiga förberedelser och i öfverensstämmelse med en sund taktik, rätta stunden att leverera ett slag är kommen, då bör man ha ammunition i behåll, då bör man samla sina krafter och kämpa utan rast och ro, tills segern är vunnen. Då de partigrupperingar, som man hittills velat särskilja inom den nya nationalrepresentationen, i sjelfva verket endast äro fingerade och allsicke hållit profvet vid afgörandet af vigtigare frågor, önska och hoppas vi, att vid stundande Riksdag en gruppering på prineipiel grund skall komma till stånd och att af medlemmar från landtmannapartiet, intelligenspartiet och de nyliberala skall bilda sig en verklig venster, som kan bli ense uti samverkan om några af de vigtigaste saker, för hvilka man under denna nya legislaturperiod bör kunna arbeta med hopp om framgång. Bland dessa nämna vi: Utvidgning af religionsfriheten, till en börjar medelst antagande af det hvilande grundlagsändringsförslaget som innefattar någon utsträckning i främmande trosbekännares medborgerliga och politiska rättigheter; Sträng sparsamhet i fråga om alla anslag fö Timproduktivå ändamål; Liberal reform i afseende på den kommunal rösträtten ; Förändring i vilkoren för valrätt och valbar hettill Andra kammaren; Omorganisation af embetsverken; samt ÖOrdrande af nationalförsvaret, med tillämp ning af värnepligtens princip, men utan at jordbrukarne derigenom ytterligare betungas