Aftonbladet – 26 augusti 1869, sida 2

— Fostlighet. Ett antal vetenskapsmän, publicister, riksdagsmän m.-fl. hade i går afton samlatså Hasselbacken för atti ett festligt samqväm helsa den utmärkte franske historieskrifvaren Henri Martin, hvilken; som be kant, i dessa dagar gästat vår hafvudstad. Bland de närvarande syntes äfven kultusministern, statsrådet Carlson. Efter soupern framträdde hr L. J. Hierta och föreslog på franska språket hedersgästensskål, och vidrörde hr H. dervid förnämligast den störa författareverksamhet,som tillvunnit honom ett namn såsom en af samtidens förnämsta litteratörer och forskare i sitt lands historia. Född år 1810, hade hr Henri Martin redan vid 20 års ålder skrifvit tre historiska romaner. Strax derefter började han, tillsammans med några andra, en historia om Frankrike, som innefattade utdrag ur äldre historieskrifvares arbeten. Derefter började han år 1833 och utgaf innan slutet af 1836 sin Histoire de France, i femton volymer. Efter ett så kolossalt arbete, sade hr H. skulle väl -hvar och en annan författare behöft taga sig någon hvila; men nej, knapt var första upplagan utgifven, förrän hr Martin företog sig en omarbetning af densamma efter en vidsträcktare plan, och på denna omarbetning och verkets tryckning använde han nu ej mindre än 17 år. Resultatet häraf blef, att han för 10:de och 11:te volymen och religionskrigen erhöll det s. k. prix Gobert af 10,000 francs, och för en senare afdelning, omfattande Ludvig XIV:s historia, tre särskilda priser af Franska Akademien. Någonting särskildt utmärkande för hr Martinspersonlighet vore, att på första upplagan fanns icke författarens namn utsatt förr än på den 10:de volymen; en sådan anspråkslöshet torde man förgäfves leta efter hos någon annan -historieskrifvare äfven åf mindre produktivitet, Sedan andra upplagan utkommit och vunnit sådant beröm,