Aftonbladet – 23 augusti 1869, sida 2

Neal naltt fa UCI INBCHSLÅAUTS NHORVU TVR len underordnade oöfverstiglig gräns. PENNE Bland andra utländska tidningar, som anställt betraktelser i anledniog af kronprinsens vf Danmark giftermål med prinsessan Lovisa s ir äfven den i Brissel utkommande Le Nord, 1 vilken, såsom bekant är, redigeras i-rysklc unda samt Revue des deux Mondes. Ett i örstnämda tidning meddeladt brief från Petersburg innehåller bland annat följande s närkliga yttrande: I Kronprinsens af Danmark ET med 1 orinsessan af Sverge firades den 28 Juli. t Detta giftermål är bestämdt att utöfva ettl stort och välgörande inflytande på de trelc skandinaviska rikena Sverges, Norges och Danmarks förhållande till hvarandra. Storfursten Wladimirs närvaro vid detta bröllop och den mottagning han rönt, bevisar bland annat, att ett utmärkt godt förhållande råder mellan Sverge och Ryssland; det är den bästa vederläggning, som kan gifvas åt ryktet, som fiendtliga blad ha sökt utsprida, alt en förment köld skulle råda i de båda ländernas förhållande till hvarandra. De vänskapliga förhållanden, som icke ha upphört att herrska mellan norra Europas stater,. kunna icke annat än vinna ökad styrka genom de regerande familjernas förbindelse. Det ryska kejsarhusets dubbla förbindelse med det danska och dettas med det svenska kan endast utöfva ett välgörande inflytande på de nordliga staternas internationella förhållanden, Vi lefva visserligen icke-längre i en tid, i hvilken furstarnes förbindelser afgöra ett lands politik, men man kan icke förneka dem en viss grad af inflytande, isynnerhet der, hvarest dynastierna stå i öfverensstämmelse med nationerna. I Revue des deux Mondes yttrar Charles de Mazade i sin Chronique de la quinzainei afseende på förmälningen till slut följande: Konung Kristian har funnit någon tröst för sina motgångar under de senaste åren i sina barns giftermål, i stora dynastiska förbindelser. Hans äldsta dotter är gilt med prinsen af Wales, en annan af hans döttrar med Rysslands tronarfving; hans son, konung Georg af Grekland, har fått storfursten Constautins dotter till-gemål. Af alla dessa förbindelser har dock ingen blifvit så väl upptagen som den, hvilken nyligen förenat den unga prinsessan af Sverge med Danmarks kronprins. Den öfverensstämmer med de båda folkens instinkter; den är såsom ett förebud till den nationella förening, hvarom fantasien drömmer i de tre nordiska rikena. Vi veta icke hvad det blir af denna skandinaviska förening, om hvilken man så ofta talar. Efter all sannolikhet blir den en gång fullbordad frivilligt, af sig sjelf, efter gemensam öfverenskommelse mellan de tre länderna och med sjelfva konungahusens inbördes samtycke; de äro icke känslolösa för denna patriotiska tanke. Utan tvifvel kommer den att möta mer än ett hinder; men ett ständigt, ihärdigt, stilla arbete försiggår, hvilket icke alltid blott består i toma drömmar och tankefoster. Mer än en gång ha hemliga tunderhandlingar varit förda. Redan år 1864, under kriget i Slesvig, tog, efter hvad man påstår, konung Carl XV af Sverge personligen och med förbigående af de sedvanliga diplomatiska vägarne initiativet till en allians, som skulle hafva fullbordat de skandinaviska staternas närmare förbindelse, med bibehållande af de tre rikenas sjelfständighet och på dessa vilkor förberedt dynastiernas sammansmältning. Ansedde män i Stockholm och Kjöbenhavn voro mellanhän-: der och anslöto sig till denna underhandling. Man har det från-konuvg Carl XV utgångna förslaget. Tanken kunde icke då verkställas, vare sig att Sverge, sjelf upptaget af inre reformer, betänkte sig på att inveckla sig i ett krig, eller att Danmark uteslutande var sysselsatt med sitt försvar mot Preussen och ännu höll på sina tyska hertigdömen, som det beständigt hoppades att rädda, eller att man fruktade för att stöta för hufvudet den europeiska diplomatien, hvilken man trodde sig behöfva. Tanken är emellertid icke öfvergifven; den lefver ännu i sinnena; den utbredes af föreningar och tidskrifter, uti hvilka författare från de tre länderna mötas. Giftermålet mellan den danske kronprinsen och den svenska prinsessan har väckt den till nytt lif. Otvifvelaktigt beror på den de nordiska folkens framtid, och hvad Frankrike sjelf an1 går, så likasom det finnes sammanslutningar, som hota med anfall, så finnes det:också ganska säkert andra, som kunna tjena det till säkerhet och försvar, och hvilkas bildande det icke behöfver följa med misstänksamt bekymmer. PDT VSEE TS