Aftonbladet – 21 augusti 1869, sida 4

Juppförd. En under dö Söpare åren anlagd promenadplats Tedan staden och den inre redden, Wändningen, lofvar mycket för iramtiden, likasom ock denna, icke utan stora uppoffringar åstadkomna trädgårdsanläggning fördelaktigt vittnar om befolkningens sinne för äfven audra intressen än de rent hvardagliga. J ernvägsstationshuset ligger strax Inedanför kyrkan och är, liksom de flesta sådana byggnader, uppfördt i half schweizerstill Att trafiken på Söderhamn—Bollnäs kommunikationsled är särdeles lifli , derom kunna vi lätt öfvertyga oss vid åsynen af de, fullastade bantåg, som fyra gånger dagligen ankomma och afgå, och att döma af trängseln. vid biljettluckan kunna vi med stor sannolikhet sluta, att äfven persontrafiken är af betydenhet. Strax utanför stadens östra del finna vi den emkring 80 fot höga holme, på hvilken fordom det bekanta, på sin tid starka fästet Faxehus var anlagdt, och som utgjorde en af stödjepunkterna för det mecklenburgiska väldet i Norrland. Detta fäste innehades som förläning omvexlande af inoch utländska tyranner, hvilka tilläto sig de hårdaste utpressningar af de i öfrigt genom skatter och utskrifningar djupt tryckta helsingarne, Måttet af elände och orättvisor rågades dock, sedan danskarne kommit i besittning af Faxehus och Helsingland styrdes af deras fogdar, hvarföre provinsens stridbare män år 1434 allmänt deltogo i den uppresning, som Engelbrekt Engelbrektson lyckats åstadkomma i Dalarne och som derefter spridde sig öfver hela riket. Den tappre Erik Puke gaf helsingarne en Olof Djeken till anförare, och Faxehus stormades derefter och förstördes i grund. Ett visfragment, upptecknadt af domprosten Djurberg, har till vår tid förvarat minnet af denna märkliga tilldragelse, och lyder till sina första verser sålunda: Det hände sig om Marjemessodag Och rätt om middagstid De skuto elden på Faxehus Att lågan stod änd i sky. Faxehus ligger i svartom brandom. Der bor så mången man i Helsingland I så storan vånda, Fyra för ål och sex för harf — Och åtta för plogen stånda. Faxehus ligger etc. Numera är Faxholmen genom en på södra sidan belägen äng, hvilken under århundraden tillkommit genom uppdamnin och igengrundning, sammanhängande med fasta landet, men af gammalt var den äfven på detta ställe vattensköljd och genom en vindbro, utmärkt . på den af F. A. v. Rehausen år 1789 öfver tatsen upprättade karta, förenad med södra andet. Från Vändningen, der stadens skeppsvarf och stora brädgård äro belägna, och der . de båda ångarne Söderhamn anlägga, löpa flere gånger om dagen smärre ångbåtar tilll: Stugsundet — den egentliga hamnen, belägen en knapp fjerdingsväg från staden — och vidare till Sandarne och Ljusne betydande lastageplatser, allt under anlöpande af mellanliggande stationer. Vi stiga derföre på Flink och göra som hastigast en liten titt till Stugsundet. Jag sade med flit som hastigast, ty innan vi veta ordet af, äro vi framme. j . Här råder den lifligaste rörelse. På redden ; ligga hundratals fartyg, de flesta norrmän, : under lastning af de trävaror, som, tack vare : Ljusnan och jernvägen från Bergsvik, i för; ening med, förstås, den allt mer tilltagande ! lusten att göra i trä, ligga i palatshöga staplar deruppe vid Vändningen. De större norrländska ängarne, såsom Chapman, Thule ! och Njord m. tl. tillägga ock här, eftersom ; den inre hamnen nu är så uppgrundad, att! de icke kunna komma upp till staden. Vid Stugsundet äfvensom längre ut i Sö-f derhamnsfjorden ligga på ömse land en mängd täcka landställen, dit stadens bättre lottade invånare om somrarne utflytta, och der del! täfla med. hvarandra att genom planteringar och andra försköningar vid de eljest sterila stränderna göra sommarsejouren så angenäm som möjligt. Ehuru ångbåtspassageraren icke tår vara med om all denna landtliga herrlighet, skänkes han dock vid passerandet af dessa täcka villor en stund af verklig njutning. Vackert så! Ett af dessa täcka schweizerhus ligger förlöjdt tätt invid hamnkajen. Då läsaren säkert skall falla i förvåning öfver denna uppvift, erbjuder jag mig att genast lemna en, om jag hoppas, nöjaktig förklaring. För ett antal år sedan anhöll en skeppshandlare B. genom ansökan hos stadens magistrat, att få vid Stugsundskajen uppföra ;n salubod, till beqvämlighet för hrr sjökapener, de der eljest i båtar från staden skulle remta, nödig proviant och andra skeppsförvödenheter, B:s ansökan afslogs emellertid på y len grund, att en sådan byggnad vid kajen1 kulle vara hinderlig för trafiken samt dessitom vanpryda platsen. o Den sålunda snöpligt affärdade sökanden ittade emellertid på ett särdeles fiffigt sätt tt kringgå vederbörandes förståndiga funde-7 ingar. På en grund af två stora pråmar. ät han nemligen uppföra en byggnad i utnärkt vacker schweizerstil, inredde der en tor och rymlig salubod samt två boningsrum rd ch förtöjde så den moderna arken vid kajen. I ti landeln öppnades derefter och har sedandess ned stor liflighet fortgått. Pråmarne tjenst-rd öra förträffligt som källare och det hela tar sö ig ytterst näpet och behändigt ut. o d Dylika både vackra, billiga och ändamålsnliga landtställen tycker jag att de berrar, om till uthyrning uppbygga villor vid stränerna af alla de vatten, som omslingra Stockolm, borde låta uppföra. Hyresgäster skulle e säkerligen icke behöfva sakna. Medelstgu n liten bogserbåt kunde man när som helst dit ch efter behag flytta sin flytande sommar-N: oning från Mälarens vikar till Saltsjön eller värtom. -— -— AL ke ha 0 oe DL rg