Aftonbladet – 21 augusti 1869, sida 3

-—V Örebro den 18 Augusti 1869. C. A. N. LITTERATUR TIDNING Innehåll: Samlade vitterhetsarbeten af svenska förfa tare. IX. — Ujungberg, Den nyare tidens asso ciationsväsende. — Erdmann, Om bergolja. -— Leksell, Förberedande kurs i fysiken. — Litteratur och konstnotiser. Samlade vitterhetsarbeten af svenska författar JSrån Stjernkjelm till Dalin, utgifha af P Hanselli. Nionde delen. (Upsala 1869: Den flitige utgifvaren har härmed ånyo lag ett band till sin stora och för vår äldre vitterhets historia vigtiga samling, Det innehåller förut i det närmaste okända saker nemligen Sven Dali, Lars Wivallii och Joh. Gust. von. Beyers poetiska skrifter. Svenc -I Dalias (f. 1604 t 1693) har visserligen under sin lifstid tryckt samtlige här intagna dikter; .jmen hans fem samlingar äro så sällsynta, att Iman räknar exemplaren, och att af några enI dast ett par sådana äro kända. Ehuru utgifna först under Karl XI:s tid, tillhöra de till ton och anda fullkomligt det för-stiernIhielmska skedet och äro också delvis författäde redan under Gustaf Adolf och tiden närmast efter honom. Dalius har alltsedan von Dalins dagar räknats bland olycklige svenske rimmare; och den sistnämdes i Salig gubbens stil hållna skämtdikter fäste vid hans namn löjets odödlighet. Ja, man har påstått, att redan Stiernhielm skulle velat förlöjliga honom under namn af en latinsk kapten, ett påstående, hvars grundlöshet dock lätt låter bevisa sig. Emellertid framgår ur studiet af Dalii rimmerier, att han egt en viss färdighet i språkets behandling efter det mått man fordrade på hans ungdomstid, och att en anda af gudsfraktan och manlighet gör sig gällande i hans Hardt nära makaroniska verser, hoprörda, som de äro, af svenska, tyska och latin. Med äkta svenskt sinne besjunhonom, sin Gud i enfaldiga, men varma och jar han de märkliga händelser, som han uppefvat, deltar i sitt konungahus sorg och lycka, och anropar, då all annan tröst sviker uppriktiga toner. Och det eger dock alltid åtminstone sin historiska märkvärdighet att läsa En lijten visa om den Tilliska flychten vidh Leiptzig, giord fordom uthi Swerin åhr 1631 eller Ett ringa concept, som iagh hastigt componerade, tå thet stora blodiga slagh vidh Liätzen öfverståndit var., der han ger ett så trohjertadt och lifligt uttryck åt den svenske krigarens känslor vid dessa tilldragelser, Hvilket svenskt hjerta kan t. ex. likgiltigt läsa dessa verser: 6. Si, Pappenhem strax var icke sen Att gripa tillmod af hjertat: Nu sättom an på den svensk man, Han skall få ve och smärta; Vi skall bonom slå, att en icke må Undkomma från slaget detta. 7. Men konung Gustaf tar hatten utaf Och faller på sin knä neder: Herr Jesu Krist, min.sköld förvisst, Jag dig nu hjertelig beder, Du hjelp nu mig att ridderlig Fördämpa fiendens mod och vrede! 8. Ack Jesu, min tröst i nöd och lust, Som förde mig hit öfver hafvet! Fäkta för ditt ord på denna jord, Så länge jag lifvet hafver, Min ande i mun, mitt svärd i hand, Intill min död det mig gerna behagar. 9. Går strax upprätt kunglig majestät, Då han sin bön hade ändat, Förmarnar hvar en, officer och gemen, Att de alega omge RN GM Bitt a och mod aw Aer. z Som all seger har i sin häuw. 10. Nu i Jesu namn så satte de an, Till femtontusen de voro, Mot den stor skar som föremält var, Den de på platsen mot foro. De stycken klinga, de kulor springa; De voro der få som då månde gelinga (— lyckas gå frie). 11; Skräckeligt slag den dimmoge dag Från morgon stod in uti natten. Mång braf krigshjelt i detta här fält Måst hufvudet släppa till marken; Den höge monsieur då skontes ej mer An som den gemene soldaten. Här finner man intet af den latinske kapenen, och äfven den konstiga rimflätningen tmärker en för sin tid mer än vanlig förlåga. Men vi medge att den ålderstigne )alius mer sällan anslår så rena toner som en yngre. Det är i alla händelser en för åra samlare kärkommen gåfva utgifvaren eredt dem genom omtryckandet af hans ästan obefintliga skrifter. : En ny. bekantskap af långt betydelsefulwe art är emellertid Lars Wivalliw:, Dalii amtida (f. 1605 1669), hvars skrifter här ör första gången offentliggjorts hufvudsaklien efter den s. k. Wivallii visbok i Linköings läroverksbibliotek, hvilken efter all annolikhet skrifvits eller åtminstone grankats af skalden sjelf. Dessa dikter, till ett ntal af 41, utgöras af lyriska och några idaktiska stycken samt härleda sig till me:a delen från tiden före och under Wivallii RR 0 RR a He BN Nga kommuner, hvilka ha sitt eldsläckningsväsende så väl ordnadt, att de sjelfva hysa förtroende till det, först antoge anbudet, och ätt de öfriga dor derpå i den mån Te bygnadsoch fö randordningar hunnit verka betryggande mot eldfara. Otvifvelaktigt vunnes likväl vida mer, om föreskriften angående samma kommun till