st sensommaren utgör bias kanhända vigtiga ta I ste näringskälla. Man vet ock, att från ur n minnes tider bin haft trefnad här i lande J Ett fullt intygadt faktom är, att vid Wester d funnits 100 bikupor på en yta af ej fullt 1i n geogr. qv. mil, utan att någon biegare kun n nat märka minskning i honingsproduktionen st I tvärtom yttrade flera erfarna biskötare, at jantalet kunde fördubblas utan att äfventyr: — minskning i produktionen, oaktadt södr: Isidan upptages af sjö och trakten ingalund: e )i godhet står framför andra. Detta gör emel n Iertid 1200 st. på qv. milen eller flera än a Hannover. -) De länga vintrarne göra ej heller någon I väsentlig skilnad, om man håller starka svärS t 2 2 en mar, hvilka förtära mindre än svagare, synnerligen som bina under kalla vintrar, då de balla sig tätt sammanpackade i en massa, behöfva mindre föda än under mildare, då de mera spridas och röra sig. Norra Tyskland och Medel-Sverge förete ej häri någon Isynnerlig skiljaktighet; och för att med er. I farenhetsrön visa, att biskötsel hos oss kan I lemna vinst, må anföras, att en i Westerås Iboende person, som i början af 1865 egde 114 bisamhällen, hade vid årets slut för under året erhållna och sålda 13 bisamhällen uppburit (å 12:50) rdr 162:50 I samt skördat 7 I vax å 1:25 8:75 Toch 18 k:r fin honing å 3 rdr Summa årets st 225:25 ) Han hade ändock vid årets slut 14 goda bisamhällen i behåll. Antages värdet af dem å 12:50 till rdr 175 14 kupor å 5:— 70 op o öfrig materiel 20 Så utgör kapitalvärdet rdr 265 Om då från kostnaden — 225: 25 — afdrages 5:25 för diverse småutgifter och 9 rdr som amortering å bihusen och öfrig materiel (bihusen antagas brukbara endast i 10 år, ehuru de säkerligen, omsorgsfullt gjorda, kunna räcka i 15), återstår i nettobehållning 211 rdr, eller öfver 79 proc. af kapitalet. Denna vinst ansågs dock ingalunda ovanlig. Tar man nu, som sig bör, i kalkylen äfven upp ogynnsammare år, då åtskilliga bisamhällen rentaf dö ut, så torde man komma till samma erfarenhet som i Danmark, att nettobehållningen i medeltal blir omkring 60 procent. Att vinsten ej blir mindre, om biskötseln hufvudsakligen lägges på producerande af honing och vax i stället för att sälja svärmar, såsom i nyss anförda exempel, vore lätt att visa och säger sig temligen sjelf. Atti ofvan anförda exempel ej upptagits någon arbetskostnad, skulle kunna anmärkas; men denna är verkligen så obetydlig för en biegare, som ej har desto större antal kupor, emedan bina mycket väl kunna skötas på lediga stunder, att den knappt kan beräknas. Endast under svärmtiden fordras påpasslighet; och man får ofta se gamla gummor sitta med sin stickstrumpa eller annat småarbete och vänta på svärmningen, och erforderliga tiden för en svärms intagning är i vanliga fall högst ringa. Honing, väl skött och beredd, borde kunna vida mer användas än nu. Mången använder honom i hvardagslag till kaffe, hvilket dock är mindre smakligt, ehuru onekligen helsosammare och mer förtagande kaffets för åtskilliga komplexioner mindre gagneliga egenskaper. Till te kan den med mera fördel begagnas, och mången föredrager den der till och med framför socker, äfven för smakens skull, och stenpatienter anse den medföra lindring. För stillasittande och trögare naturer anses den nyttig, upplöst i vatten. Som surrogat för barns vanliga slisk och sötsaker vore den både för tänder och mage en god reform, synnerligen för flickor, som ej vilja skämma sin vackra hy, hvilken mest skadas af allt, hvari socker och smör ingå. Förr satte svenska husmodern en ära i att kunna bjuda hemgjordt mjöd, friskt och skummande, af yppersta smak och beskaffenhet, och man slapp då pinas af de viriga viner, som på många ställen nu intasit denna nationella helsooch högtidsdrycks plats. Afven ett slags enklare honingsdricka anns då i-landsbygderna, begagnadt till måliderna, lätt och lifvande, af alldeles motan till det tyngande ölet. Hvad tt egensk i a jelfva mjödet betra ar, fanns det för 50 år edan i landsorterna af tva. vä orunaktigt, sådant man ännu får viu Jpsala; det andra nästan kristallklart, mera colsyrehaltigt och liknande champagne. Mången anser förmånligt, att i bikuporas närhet plantera en häck med siberiska rtträd, hvilka skola i sin rika blomning emna en massa honingsämnen med mindre idspillan för bina. Häckarne kunna efter rternas mognad, varsamt klippta, lemna ett odt hästfoder. Man torde af ofvanstående finna, att bikötsel äfven i Sverge kan drifvas i betydig skala samt lemna god vinst. Den borde lerföre bli åtminstone lika allmän som i Janmark. Äfven den mindre bemedlade kan nart blii besittning af 14 å 15 kupor, om an börjar med att inköpa 1 å 2. En inomst af 150 å 200 rdr vore ju ingen obeydlighet för t. ex. en folkskolelärare, hvars iela ordinarie lön stundom ej går öfver 400 dr. Skulle hos dem i första rummet denna anke slå rot, banade den sig snart väg till kolbarnen och deras föräldrar i de orter, ler denna näring är mest försummad, och n a inkomstkälla skulle sålunda uppstå åväl för den enskilde som för hela landet. BEER STEKS För jordbrukare. (Insändt.) bör BE oms 8 BH P5 UNEF US Pl ARN AU 0-4 ho ee rr