Aftonbladet – 17 augusti 1869, sida 3

skulle fartyget alga Ull VarlsKrona. UTRIKES. NORD-TYSKLAND. Det tycks ha blifvit en regel, att hvar sommar, då grefve Bismarck njuter hvila på sitt landtgods i Pommern, uppföras kämpalekar mellan den preussiska diplomatien och den österrikiska, under det de resp. ländernas tidningar hålla väsen och öfverfalla hvarandra med oqvädinsord. I fjor sommar var det den bekanta Usedomsdepeschen som gaf signalen till en lång och hårdnackad pernfejd; i år är det grefve Beusts röda bok,, som på de preussiska tidningarne haft samma verkan som åsynen af ett rödt skynke har på en kalkon. Nordd. allg. Zeitung försäkrar i hvarje nummer, att den oafhängiga pressen i hela:Europav står på Preussens sida, men den Bismarckska organen torde taga ej så litet fel häri. Särskildt äro de franska tidningarne temligen eniga i att uttala sig med stor bestämdhet till tördel för Österrike. Den officiösa Peuple francais innehåller itvå af sina senaste nummer artiklar, hvari Beusts anförande i delegationssammanträdet den 9 dennes omtalas under det högsta erkännande. Angående vänskapsförhållandet mellan Österrike och Frankrike uttalar sig tidningen på följande sätt: Omsesidiga tjenster utvexlas mellan de båda staterna med fullkomlig välvilja och tillit., Kan man på allvar förundra sig öfver, att Österrike och Frankrike stå i detta förhållande till hvarandra? Siccle säger: Beust har beträdt liberalismens väg genom att offentliggöra det wienska hofvets diplomatiska korrespondenser; Bismarck deremot har tydligen tillkännagifvit; att han icke vill följa detta exempel. I denna strid har Bismarck orätt; ty när han, i hvad på honom beror, älskar de politiska mysterierna och hyllar statshemligheternas princip, så utdömer den offentliga meningen i Europa på det bestämdaste denna föråldrade och förderfliga praxis. Intet kan ega bestånd som står I strid med tidens idter och seder. Den vigtigaste fordran som de genom gemensamma intressen förenade folken ha, är den, att den internationela politiken föres så, att den icke behöfver sky dagsljuset. Enligt hvad Pester Lloyd berättar, har Beust, med anledning af den preussiska regeringspressens häftiga angrepp mot hans politik, sändt en ny cirkulärskrifvelse till Österrikes sändebud i utlandet. Nordd. allg. Zeitung begagnar sig häraf att ånyo utfara i plumpa ord mot Beust. Den af Sachsische Zeitung meddelade brefvexliogen mellan konungen af Preussen och kejsaren af Österrike (se A.-B. för den 14 dennes) förklaras bestämdt af den officiela Statsanzeiger för att vara i tendentiöst syfte uppdiktad. Nordd. allg. Zeitung kallar den på sitt vanliga språk för ett politiskt skurkstreck. Enligt Magdeburger Zeitung skall de nordtyska pansarfartygens armering med de för dem bestämda nya ringkanonerna nu vara i det närmaste fullbordad. Hufvudsakligen har man användt den nya 72eller 200-pundingen, hvilken kanon äfven förut företrädesvis varit afsedd till fartygs armering, medan 96eller 300-pundingen användes för kustförsvaret. När den nya beväpningen blifvit fullständigt genomförd, har den nordtyska pansarmarinen 66 sådana grofva kanoner. Priset på hvarje 72-punding uppgifves olika till 11å 13.000 thaler och på 96-pundingarne till 23å 21,000 thaler. Utom med Nordtyskland har den Kruppska fabriken slutit kontrakt med Ryssland och Belgien om leverering af dylika kanoner, och från Ryssland meddelas under den 15 Juli, att de två första nio-tums gjutstålskanonerna ankommit till Kronstadt; utom dessa skall det på grund af med ryska regeringen afslutadt kontrakt innan 1871 levereras ytterligare 65 niotumskanoner eller 300-pundingar och 71 elfvatums-kanoner eller 450-pundingar. Hela beloppet, hvarför kanoner blifvit vid nämda fabrik bestälda för den ryska regeringens räkning, har förut uppgifvits till 5 millioner, och efter hvad man hittills hört om priset, skulle redan leveransen af de nämda 136 kanonerna belöpa sig på en summa af 3!2 millioner. Elfvatumsstålkanonen eller 450-pundingen ämnar man äfven försöka i Nordtyskland, och det säges, att den under byggnad varande pansarkorvetten Hansa och de nordtyska pansarskepp, som framdeles komma att byggas, skola förses med sådana kanoner,