Aftonbladet – 14 augusti 1869, sida 3

Cr re egt Er byt It r rn Kyrn narRå opera. Texten till denna är af Luise Otto, mual siken af W. Weissheimer. i ER t EEE nor TEKNISKT. ; SE ; 4 Några ord i fråga om lämplig uppvärmningsinrättningar för. offentliga och enskilda byggnader. För några dagar sedan, den 28 och 29 Juli, fannos i Dagbladet insända några resonnemanger om den blifvande sjukhusbyggnaden i Stockholm, bland hvilka ock framställdes några tankar om denna inrättnings värmning och ventilering. Der stod bland annat, att det låter sig med säkerhet beräkna, att det NR PARET lingssättet, det nemligen att i sjukrummen införa ren luft af den värmegrad, som erjordras, äfven är det billigaste?, samt att i programmet för sjulrummen till en för behofvet tilträcklig mängd skall regleras i omedelbart samband med uppvärmningen?. Innan-jag ingår på det egentliga ämnet för denna, artikel, kan jag icke underlåta att hänvisa den ärade insändaren ar ofvanstående till en föreg. artikeli Aftonbladet för den 3 Juni, hvari är åtskilligt ordadt om luftvarmapparater, om ock frågan om dem dermed iogalunda kan anses uttömd. De äro långt ifrån att inom ett klimat som vårt kunna kallas vare sig de ändamålsenligaste eller de billigaste; detta låter sig så enkelt och ojäfvigt bevisas. Och sedan tyekes insändaren vilja, att ett program rentaf skulle påbjuda, att värmningen och ventileringen Iskola !göras beroende af hvarandra, detta gamla, så många gånger repeterade och ångrade fel, för hvilket man tvärtom bör såvidt möjligt är taga sig till vara. Hvarföre -då icke lika gerna statuera, att all renhållning inom huset skall rangeras i omedelbart samband med uppvärmningen,? De tu, värme och frisk luft, hafva med hvarandra intet annat gemensamt, tyckes mig, än att de båda ändamålsenligaste uppvärmningsoch luftvex-. sjukhuset borde föreskrifvas, att luftvezlingen il äro behofver, likasom friskt vatten, belysning och tusen andra saker. Värmning behöfves endast då det är kallt ute: frisk luft behöfves alltid och snarare mera, ju blidare väderleken blir; belysping endast då det är mörkt, friskt vatten alltid, o. s. v. — I ett fall kan man väl leta ut ett litet samband, och det är väl derföre till en del, som-dessa två så skilda saker ofta nog sammanblandas (för att icke säga förvexlas), och detta är deruti, att den friska luften värmes, då det är kallt. Man bör dock akta sig att deraf förledas till den förvända åsigten, att luftvexlingen bör vara beroende af uppvärmningsbehofvet, såsom fallet är vid luft-varminrättningarne. Den uppvärmningsinrättning deremot, som synes mig vara den mest passande för våra större sjukhus, och hvilken också otvifvelaktigt skall leta sig väg dit, om det ock är ganska möjligt att hufvudstaden icke kommer att taga initiativet, är den gentrala vatten-varmapparaten, och om denna vore här meningen tala. Jag skulle vilja med ett par ord karakterisera densammas verkningar genom att säga, att dessa äro alldeles enahanda med våra kakelugnars, men utan deras olägenheter och brister. Till dens tjenst, som möjligen icke sett eller känner till detta slag ar varmapparater, skall jag här ifå ord göra en beskrifning, Om man uti ett kallt run flyttar in en sluten jernreservoir, fylld med värmt vatten, skall denna, på alldeles samma sätt som en kakelugn, värma upp rummet, under det den sjelf svalnar. Men ställer man så till, att en viss qvantitet vatten kan oupphörligen bortrinna, allteftersom det afsvalnar, under det en lika stor mängd varmare tillströmmar, skall reservoirens temperatur känna bibehåilag pförändrad, och dess värmemeddelning till rummet likaså, De geptrala vatten-varmapparaterna äro just på detta sätt verksamma. Från den för hela byggnaden gemensig till byggnadens alla lokaler, Uti hvarje rum finnes en eller flera cylindriska jernreservoirer, liknande kakelugbar, i hvilka det varma vattnet från ledningsrören inströmmar, under det lika mycket svalare oupphörligen begifver sig derifrån för att på andra vägar uppnå pannan, derstädes värmas och på nytt börja sitt kretslopp. Det är döt afsvalnade vattnets större täthet, som tvingar det att sjunka och undantränga det varmare och specifikt lättare, som på de vägar det slipper fram begifver sig uppåt för att intaga det kallares plats. Det är att bemärka, att vattnet är fullkomligt inneslutet inom sina reservoirer, så att det lika litet kan förorsaka fuktens kringspridande i rummen, som kakelugnen kan förorsaka kringspridandet af tegelstenar, n. b. så länge hvardera. pjesen håller sig hel; Hela förloppet af den antydda cirkulationen ör såsom ett fysikaliskt fenomen särdeles enkelt; detaljer i anordningen kunna ersamma panna, i hvilken vattnet värmes. le-li des det ut genom ett nät af rör, förgrenande li bjuda svårigheter, men en ganska rik erfa-4ö renhet är inom vårt klimat och vårt eget land redan samlad, hvadan hvarje nämvärd gyårighet kan anses öfvervunnen öch systemet infördt på detta lyckliga stadium, i hvilket praktiken visar sig hålla hvad teörienlofvar, och detta vill härvidlag icke säga så litet, Att i detalj redogöra för dessa inrättningar och för de olika anordningar; som vid dem begagnats och kunna begagnas, jemte den enas eller den andras fördelar, de enskilda konstruktionspartiernås inverkan på effekten . 8. V., skulle föra för långt utom gränsen r dessa små uppsatsers ändamål och måända äfven för längt utom gränsen för lär sarens tålamod. Vi vilja derföre endast med lätt hand här vidröra, huru man når resultaten, men i stället mera framhålla resultaten sjelfva. Den värmemängd, som den varma vattenreservoiren lemnar ifrån sig, är beroende af vattnets temperatur tydligtvis, och regieringen af rumtemperaturen sker derföre särdeles enkelt genom vridning å en kran, som vid tällningen släpper fram mera varmt ån ae råka AN