Aftonbladet – 14 augusti 1869, sida 2

ACNHISKOSIaRtets Kullurhistoria. — Notiser, Gefle läroverksbibliotek och något om våra bibliotek i allmänhet. Bland de många förluster som Gefles beklagliga brand medfört kunna äfven räknas åtskilliga af litterär art, som icke äro de minst oersättliga. Då vi tagit närmare kännedom om förhållandet och äfven variti tillfälle att inhemta fullt säkra upplysningar från i saken intresserade personer, vilja vi meddela åtskilliga, som vi hoppas, temligen poggranna underrättelser om denna olycka. Först och främst bör nämnas, att af stadens rådhusarkiv räddades allt, med undantag för någon del af Gefles äldstes protokoll, och att således, om några protokoll för riksdagen i Gefle 1792. der skulle funnits, hvilket icke är troligt, ehuru så nyligen v.pgifvits, dessa måste befinna sig bland bivad som undgått förstörelsen. Hvad som deremot fullständigt ur,pbrunnit. är läroverksbiblioteket, och detär med denna förlust vi något närmare skola sysselsätta oss. Böckernas antal uppgick, efter hvad man sa; oss, till omkring 8000 volymer vid olyckstillfället. — Grundlagdt 1725 genom prostens i Gefle Joh. Henr. Schefers donation till gymnasiet af hela sin boksamling, ökades det sedan småningom genom-den under 1700-talet vanliga ordpingen att hvart preststerbhus i stiftet skulle ditskänka en bok eller ock lösa sig från skyldigheten med en måttlig afgitt. Det erhöll dock sin förnämsta tillväxt, då med detsamma förenades den samling, som den i svenska bokkunskapen och historien ganska skicklige forskaren, apologisten mag. Samuel Gestrin, genom testamente af 1814, skänkte till Gefle trivialskola. Denna samling af tryckta böcker och handskrifter, uppgående till 1829 volymer, öfvergick nemligen Jemte en gåfva af kontanta penningar och något öfver 8 tunnland jord till det forna gym-nasiibiblioteket, då de båda läroverken förenades på grund af nu-gällande läroverksstadgar. Hvad som naturligtvis i första rummet utgör föremålet för forskningar och efterfrägningar i on större boksamling är dess nandskrifter; och det är i afseende på dom som man vid närvarande olycka kap tala om oersättliga förluster. Ty efter hvad som ses af den 1840, 41 tryckta förteckningen öfver Gestrins gåfva, utgjordes de tryckta verken i hans samling af en mängd visserligen delvis sällsynta, men i alla fall ej unika saker, om vi måhända undantaga det s.k. Archivum gestricium eller samiingen af gestrikars skrifter, som utgjordes af 73 band i alla tormat, ibland dem en mängd innehållande hundra tals Hkpredikningar, bröllops-, grafoch lyckönskningsverser, tal och disputationer af och öfver gestrikar ooh deras slägtingar, samlingar rörande Gefle, riksdagen 1792 samt årgångarna 1—33 af Gee Veckoblad (1783 —1814) m. m, Och förmodligen egde den del af boksamlingen som utgjort gamla gymnasiibiblioteket och öfver hvilken, oss veterligen, ingen tryckt förteckning utkommit, af ännu mindre märkvärdiga saker. Hvad nu handskrifterna beträffar, finnes en förteckning öfver gymnasiibibliotekets samling, uppgjord af O. I. Aurivillins 1839, tryckt S. å i Handlingar rörande Skandinaviens historia, 23:e delen. Den upptar 55 nummer i alla format, bland hvilka MHufvudsakligen de at kanslirådet And, Schönberg skänkta banden tilldraga sig uppmärksamhet. Vid en närmare granskning visar sig dock, att dessa ej just innehålla något så synnerligt märkligt. De bestodo dels af anteckningar om jagt och dylikt samt öfversättningar af hotjägmästaren ÅA. Schönberg, historiografens far, dels af strödda konceptoch småsakssamlingar af den sistnämde, dock ej af framstående värde, Hans egenhändiga uppsats öfver sitt lefverne är begagnad, om vi ej bedraga Oss, i Biografiskt lexikon; och de äfven hithörande kam. marrådet, Woltemats historiska anteckningar 5 7 band), mest innehållande chronique seandaleuse från frihetstiden, äro ej heller aldeles obekanta. För öfrigt funnos här: Verelii egen handskrift till den 1691 tryckta Index lingue veteris Scandiee, lektor J. E. Sundströms samlingar öfver Helsinglands presterskap, öfver i Upsala promoverade: magistrar m. m., lemningar från hans i Gefle brand 1776 tillintetgjorda vidlyftiga anteckningar, åtskilliga papper rörande prosten Schefer, en handskrift af landslageu, som doek ännu torde förvaras hos prof. Schlytor och således undgått förstörelsen, m. m. af mindre vigt. Betydligare var förlusten af Gestrins handskrifter. Denne ovanligt flitige och ganska samvetsgranne samlare och forskare hade allt