Aftonbladet – 12 augusti 1869, sida 3

TJ vbäås På JANUSLINSCH OCK MCA Cem URSLälda BLAUSfullmäktige, gillades utan diskussion. Vid föredragandet af litt. c: Straffiagen mildras; dödsstraffet afskaffas; böter utgå i förhållande till taxerad inkomst, dock att minimum och maximum bestämmas, hvårjemte i lag stadgas om anstånd för deras erläggande, hvilket vid bristande tillgång sker genom arbete för kommunens räkning, hvadan vatten och brödstraffet upphäfves; latitudsystemet inskränkes, uppträdde kapten Uggla med den åsigten, att dödsstraffet bör bibehållas, åtminstone såsom straff för mord, men emellertid varsamt tilllämpas.. Konungen har ju dessutom benådningsrätt, ifall mildrande omständigheter för mördaren skulle yppa sig. Åfven ville talaren opponera sig emot böters utgående i förhållande till taxerad inkomst, emedan ett sådant stadgande skulle leda till godtycke. Hr Lundqvist förordade dödsstraffets borttagande. Vid framställd proposition om bifall hördes några ja och några nej, hvadan ordföranden förklarade meningarne vara delade. Åfven med hänsyn till litt. d.: Försvarslöshetsstadgan upphäfves i allt hvad den angår för brott ej straffade personer, ; uppträdde kapten Uggla. Den nuvarande försvarslöshetsstadgan vore nödvändig — ansåg talaren — så länge det finns individer, ej straffade för brott, som på inga vilkor vilja årbeta. Sådana ströfva omkring på de flesta ställen i landet och hota att öfversvämma det redligt arbetande samhället. Skulle: nämda stadga omarbetas, önskade talaren, att den hellre skulle skärpas än förmildras. Menihgarnpe om denna punkt förklarades af ordföranden vara delade. Litt. e: Qvinnan erhåller full medborgerlig likställighet med mannen, tycktes mottagas med stor likgiltighet af de församlade, till och med af de vid dörren stående tre å fyra representantskorna för den industrigten, som. traditionen förmäler vara Söderteljes modernäring, Alla punkterna i programmets 4:de afdelning biföllos, nemligön: Justitiestatsministerns domsrätt i ordningsmål, enligt tryckfrihetsförordningen, öfverlemnasg ät högsta domstolen; Krigsdomstolar i fredstid upphäfvas och öfverlemnas krigslagskipningen åt de allmänna domstolarne, förstärkta med militära ledamöter; Kanslirätten indrages; Adelns forum privilegiatum upphör; Konsistoriernas domsrätt, Landshöfdingeembetenas och Polismyndigheternas dito afskaffas; Jury i brottmål samt Advokatstånd införas; : Häradsrätterna sammanträda hvarje månad, Särskild ansvarig protokollsförande förordnas. Till den sistnämda punkten fogades följande tillägg, föreslaget af hr Uggla: Häradsrätterna ätaga sig vissa mål, hvilka nu afgöras at landshöfdingsembetena, Alla de öfriga punkterna i programmet, med undantag af de, som röra nöringsförhållandena och hvilka på förslag af hr Uggla, som i förbigående yttrade sig starkt protektionistiskt, förbigingos, biföllos hastigt och lustigt. Endast vid frågan om generaldirektörsbetattningarnes indragande uppstod någon kontrovers. Hr Uggla förordade neml. att inspektionen och kontrollen öfver flera embetsverk skulle förenas i en mans hand. Häremot uppträdde hr Borg, sekunderad med bifallande ord och gester af en fånggevaldiger och en postiljon, hvilka vid mötet tycktes representera det byråkratiska elementet. Kapt. Uggla framstälde sedan man genomgått programmet åtskilliga andra önskningsmål, hvilka af mötet godkändes: ; Vårt land måste ha ett billigt försvarsvä-. sende, och vid hvarje förändring deraf måste tillses, att vi få något mindre betungande än. hittills; å Bränvinslagstiftningen bör ändras enligt prin-cipen att endast två slags skatter böra utgå:l. den personella och inkomstskatten; Skatterna böra förminskas, och flera ter-: miner för deras indrifvande medgifvas; Pensionsväsendet bör afskaffas såsom enl statens angelägenhet och omsorgen om framl: tida försörjning öfverleninas åt den enskilda omtankan. En bondes verksamhet, yttrade tal., sär ofta lika nyttig för fosterlandet som tjenstemannens; ingen sätter dock ifråga, att! den förre skall ha pension af statsmedel Befordringslagarne böra göras mera rättvisa, än hittills, och lönerna lämpliga, d. v. s. efter det verkliga arbetet, för de olika lönegraderna. Hr Carlsson framlemnade en längre skrift till ordf., med begäran om dess uppläsande, Skriften var undertecknad af hr Carlsson, men — efter hvad ref. från trovärdigt håll hörde uppgifvas — uppsatt af en viss f. d. extra postskrifvare, landtbrukare, och utgifvare af ett tidningsnummer i Östergötland, hvilken, likt en annan notabilitet på Bellmans tid, nu lärer så bedrifvit att han också blifvit valman der i styn Skriften uppgaf sig redan genom sina första ord vara riktad mot de enskilda bankerna, dessa usla procenterianstalter, hvilka endast äro till att uppskörta medborgarne och förderfva jordbruket. Vidare yttrades, att folket med harm och grämelse sett huru några få personer, blott med besvär att skrifva sina namn, ockrat på hela landet, utprejat högsta möjliga ränta, systematiskt undergräft riksbanken, orsakat emigrationen och de å landsvägarne kringirrande skarorna samt åsamkat sig en sannskyldig blodskuld. Skrif-! tens författare anhöll, att mötet skulle förena sig om följande beslut: 1) Några tusen friborna män, med sina riksdagsmän i spetsen, samlas i hufvudstaden, för att hos K. M:t anhålla om åtgärders vidtagande i och för privatbankernas underkufvande; 2) Af riksbanken böra filialafdelningar, så många som möjligt, bildas; 3) Vi erkänna endast riksbanken, hypoteksbankerna och sparbankerna såsom gagnande för landet; 5) Vierkänna ej såsom ärligt och redbart mynt privatbankernas värdelösa struntlappar, hvilka likt egyptiska gräshoppor öfversvämma landet. Dessa arcana heroica ansåg författaren vara nödvändiga BS VAS BIR ART ra Nr SPD Er cl Sea ERT VINN Ved