Aftonbladet – 7 augusti 1869, sida 3

UTRIKES. SPANIEN. Angående de carlistiska rörelserna anmär ker Times vanligen väl underrättade pariser korrespondent, att det spelas under hand et spel, som icke lätt låter genomskåda sig. D franska gränsmyndigheterna hafva genom d hvarandra motsägande bestämmelserna i af seende på carlisterna ånyo försatts i de största bryderi. Kejsaren har, såsom kor , respondenten hemtat ur tillförlitlig källa, der bästa vilja att visa sig och handla som goc granne mot Spanien, liksom han önskar at på samma sätt bemötas af spaniorerna; mer I det är lika så visst att det finnes personligheter, hvilka, så otroligt det äfven må synas Jega nog inflytande att omintetgöra dessa goda lafsigter, trotsa hans befallningar och fullkomligt strafflöst tvinga en minister att göra just motsatsen af det, som han vet vara kejsarens vilja. Dessa hemlighetsfulla personligheter understödja sannolikt hertigen af Madrid med verksammare medel än blotta önskningar. En icke obetydlig del af de för de första operationerna nödiga penningarne hår anskaffats afdem och andra på deras egna namn, och betydliga summor hafva utlofvats af företagets vänner i det ögonblick, då det lyckas carlisterna att bemäktiga sig en betydande fästning eller befästad stad. Detta var äfven det vilkor, under hvilket pretendentens farfader tillförsäkrades de nordiska makternas erkännande. På denna grund försökte den gamle don Carlos att öfverrumpla Pampelona, och den unge don Carlos har nu något dylikt i sinnet. I en not, som statsministern Silvela utfärdat till Spaniens representanter i utlandet, säger han, att ögonblicket kommit att återknyta Spaniens förbindelser med främmande makter. s I en korrespondens från Madrid till Corresp. llavas prisas den spanska regeringen, isynnerhet Prim, för dess kloka uppträdande under det senaste carlistiska oväsendet. Man lät sammansvärjningen utveckla sig i full frihet, under det Prim, sjelf gammal praktiker i dylika saker, i lugn och.ro lade ut sina kontraminor. Utgången af den carlistiska rörelsen synes — om man får döma efter de spanska tidningarnes berättelser — bekräfta det riktiga i regeringens taktik. Sammansvärjningens utbrott var bestämd till S:t Jakobsdagen, men oaktadt det från carlisternas sida gjorts omfattande förberedelser, och oaktadt partiet öfverallt satt sig i förbindelse med presterskapet, gjorde företaget nästan fullkomligt fiasko. Soldaterna visade den största likgiltighet för alla tubbningsförsök, och hvarken Pampelona, på hvars citadell carlisterna isynnerhet gjort räkning, eller Figueras och Vittoria gjorde ens min af att resa sig. Endast Don Quixotes födelseort La Mancha sände 3000 bönder, under anförande af carlistiska officerare, men dessa blefvo hastigt slagna och upplösta. — Att emelertid af alla dessa underrättelser draga den slutsatsen, att carliströrelsen blifvit fullkomligt qväfdiSpanien, vore förhastadt. De franska tidningarne — t. ex. den af oss i går citerade Patrie — innehålla meddelanden, som i ganska mycket äro motsatta hvad som skrifves I de spanska bladen. Att Don Carlos ej har något bistånd att vänta från städerna, kan man dock antaga för visst. PORTUGAL. Ministerpresidenten, markis Sa da Bandeira nar, skrifves den 31 Juli från Lissabon, tillkännagifvit för cortes, att justitieministern Pequito Seixas dAndrade och finansministern Beuto da Salva tagit afsked. I de afgångna ministrarnes ställe a Carvalho och dr Menlolza inträdt, åen förre såsom finans-, dent senare såsom justieminister. , RYSSLAND, De sista från Orenburg ingångna och af Petersburgertidningarne meddelade underrät; jelserna omtala, att kirgisernas upproriska . örelse vinner större utsträckning och att de! örsvara sig med framgång mot de ryska rupperna. En ny afdelving af 200 kossacer med två känoner har under öfverstels Warowkin öfvergifvit fästningen Ileck för attig nderstödia den af frih, v. Stempel anförda : ruppafde a, som hårdt RaREtog ark iserna. Hoppet ännu Iår åt sn. a rellan Ca eulurg och nn verställa den KE pe fbrut: osttörbindelsen 37. mycket litete nn DONAUFURSTENDOMENA. De radikalas organer, skrifves den 25 Juli , rån Bukarest, offentliggöra en uppmaning till ammanträdande af en panlatinsk kongress i ?aris, i hvilken representanter af alla latinka stammar, d. v. s. fransmän, rumäner, paniorer, italienare och portugiser skola delaga. Denna ide har utgått från siebenbäraren Maniu, hvilken förer talan för agitaionen bland de siebenbärgskt-ungerska. ruvänerna i Bukarests tidningar och framstäl;r den panslavistiska kongressen i Moskwa åsom mönster för den tillämnade.