Aftonbladet – 3 augusti 1869, sida 2

Sommendören Å. Adlersparre. srosshandl. L. J. Hierta. riherre J. Liljenerantz. riberre J. A. Gripenstedt. Sonditor C. J. Grafström. Professor A. H. Fock. Revisionssekreteraren OC. A. Lindhagen. Direktör A. W. Dufva. Litteratören A. Hedin. Rektor A. Staaff. Häradshöfding R. Carln. Professor A. E. Nordenskiöld. Litteratören C. E. Ekgren. I afseende på dem bland dessa kandidater, som icke höra tis de afträdande riksdagsRNE torde vi särskildt böra yttra några ord. Direktör Dufoa har förut varit riksdagsman i borgarståndet och har en längre tid varit en af hufvudstadens verksammaste stadsfullmäktige. Skarpsinnig jurist och väl bevandrad på det administrativa området, är han. tillika ,orubbligt sjelfständig och en afgjord motståndare till alla byråkratiska tendenser. Om litteratören Hedin ha vi utförligen ordat vid det i början af året hållna artiella riksdagsmannavalet, vid hvilket han örenade ett så betydligt antal röster. Sedan han hunnit bli förtrogen med riksdagsgöromålen, skulle han utan tvifvel blien af representationens: skickligaste och nyttigaste medlemmar. Rektor Staaff besitter mycken skarpsinnighet, har en omfattande bildning, liberala tänkesätt och god talareförmåga. Vid gårdagens möte helsades också hans namn med ett nästan enhälligt ja. Af hans yttrande erfor man ock, att han gerna skulle mottaga riksdagsmannavärfvet, och det var endast ordförandens besynnerliga och obefogade åtgärd att nämna honom såsom motkandidat mot rektor Leffler, somföranledde hr Staaff att tillkännagifva, att han för ingen del ville undantränga denne sin äldre medbroder. Att häradshötding Carlen icke förr än i elfte timman blifvit ifrågasatt, kommer sig utan tvifvel deraf, att man icke erinrat sig, att han, ehuru häradshöfding i den norr om Stockholm jen domsagan, dock såsom bosatt i hufvudstaden här är valbar. Han är utan tvifvel en af de kunnigaste, talangfullaste och I: mest frisinnade bland våra lantddomare och skulle i Andra kammaren kunna bli af mycket gagn i många frågor rörande reformer i lagstiftningen och lagskipningen. Professor Nordenskiöld har förvärfvat stor popularitet såsom en utmärkt och i forskningens tjenst energisk vetenskapsman samt genom sin persohligHet: Inom temligen vidsträckta kretsar känner man derjemte, att hän äri hög grad sjelfständig och har mychet prononcerade liberala tänkesätt. Skulle ban i några hänseenden vara något sanguvinisk, så är det en sak som snart hjelpes, då en man med: insigter och godt hufvud kommer i beröring med de praktiska frågorna. I fråga om litteratören Ekgren äro vi partiska, då han sedan många är är en framstående daglig medarbetare i vårt blad. Så mycket torde det dock vara oss tillåtet att yttra, att det vore oss mycket kärt, -om han vunne en plats i Andra kamMären. Bland dem, sorå för öfrigt finnas upptagna å de olika listorna, är det åtskilliga namn, åt hvilka vi gerna skulle unna framgång, så att vi för ingen del skulle betrakta det såsot något nederlag för den sak vi-förfäkta, om ett eller annat af dem skulle lyckas kring sig samla majoritet. Vi nämna bland dessa: I kommerserådet J. Sjöberg, som onekligen varit en duglig representant och i flera fall visat en mycket sjelfständig hållning; rektor 1J. O. Leffler, som är ex redbar och frisinnad man, ehuru i skolfrågor lutande väl mycT ket åt högern; kapten J. Mankell, som har I grundliga insigter i de militäriska frågorna Tsamt ett utomordentligt varmt intresse för de poker notarien C. E. Ljungberg, som med vidsträckta insigter inom alla områden af det administrativa lifvet förenar en ovanlig arbetsförmåga och tillika på senare tiden framför någon annan i vårt land egnat teoretiska och praktiska studier åt arbetarnes ställningar och förhållanden, så att hani Jalla ämnen, som dermed: stå i något sammanhbang, skulle kunna ge gagneliga upplysningar. I afseende på ett par af de kandidater, som blifvit framställda i andra blad, nemligen fabrikör C. F. Lundström och skeppsbyggaren: W. Lindbergs? måste vi alldeles afstå att yttra Öss. Vi veta endast, att de äro redbara och. aktade män; huruvida de ega några insigter eller, åsigter i allmänna angelägenheter är oss Qeremot fullkomligt obekanit; icke heller kunde vi derom erfara någonting vid gårdagens möte. Vi erinra slutligen om vigten deraf, att valmännen så mangrannt som möjligt infinna sig vid valurnan, för att begagna den politiska: rättighet, som tillika i sjelfva verket innebär en medborgerlig förpligtelse. — RR a 6 I kant FN at DO kg Jat CL DO I EV 2 FN By fr br fä fr Jr ER rr NR Vi tillåta oss härefter till ledning för valmännen erinra: — att valförrättningen börjar i morgon onsba ALINE: ak