Aftonbladet – 31 juli 1869, sida 2

— Af Svensk Författningssamling har ag utkommit JM 34, innehållande: Kommerslegii kungörelse om att guvernementet Petersrg samt Tavastehus, Åbo och Nylands län i nland förklarats vara smittade af sjukdom bland star; K. M:ts skrifvelse till konungens befallgshafvande i Södermanland angående reglering borgmästarens) i Strengnäs löneförmåner och ;phörandet af magistratens derstädes rättighet ; förordna bouppteckningsoch arfskiftesmän; 9 d:o till konungens befallningshafvande i Vestanland angående upphörandet af magistratens i öping d:o d:o. — Ny teknisk fabrik. Blott en fabrik för lverkning af svafvelsyra har hittills funnits i verge, en som för närmare 30 år sedan anlades de om industrien i vårt land så förtjenta hrr J. Hierta samt J. Michaölson. Denna fabrik culle måhända, ehuru arbetande efter äldre meder, vara tillräcklig för Sverges behof af svafelsyra, i fall icke frakten för detta ämne vore så tomordentligt hög. Hr R. T. Gullberg har derre låtit anlägga en svafvelsyrefabrik vid Göteorg, och är denna vackra anläggning ledd af hr :s son, hr Th. Gullberg, som under flera års tid Frankrike studerat kemisk teknologi och synerligast svafvelsyrefabrikationen, Anläggningskostnaden för fabriken jemte förlaer uppgår till 165,000 å 170.000 rdr. På 300 aretsdagar beräknas att 2 millioner skålpund svafelsyra skola kunna tillverkas. En industri bland allmogen i trakten, som denia fabrik synes komma att framkalla, är flätning f korgar för att bekläda damejeanerna. (G. P.) — Delning af Luggude härads vallistrikter har nu försiggått, och består det orra distriktet af de så kallade Kullasocknarne 1 och med Allerum, Fleninge och Broby såsom sränssocknar. Alla söder och öster derom ligganie socknar utgöra södra valdistriktet. — Wetad—Estöfs jermväg inbringade för Juni månad rdr rmt 19,095: Trafikinkomsten samma månad förlidet år 17,845: 57. Rn — Hagel och åska. Till tidn Kalmar skrifves den 25 Juli: I lördags öfvergick ett starkt hagelblandadt åskregn södra delen af Kråksmåla socken och norra delen af Bäckebo. Det var hemskt att skåda de härjningar, hvilka blefvo en följd af ovär dret. Den som ej varit i tillfälle att se verkninarne af en hagelskur tror ej att så passerat, som jag nu går att beskrifva. Kl. omkring 5 började ett häftigt åskväder med starka knallar och blixtar, hvilka korsade sig åt alla håll. Husen darrade i sina grundvalar. Åskan antände en uthuslänga å hemmanet Eskebäck i Bäckebo socken och inom en timma var den lagd i aska jemte omkring 30 häckar inbergadt hö samt bondens alla åkerbruksredskap. Samma öde drabbade en bonde i Alebo, äfven i Bäckebo socken. I följd af hagelbyn se inom Kråksmåla socken sädesoch rotfruktsfälten ut som en illa slagen åker. På korn-, hafreoch rågfälten är halmen afslagen och säden piskad ur axen, så att jorden är skyld af säd. Om man lyfter på den af haglet nedslagna halmen, finner man hvarje ax tomt. Potatisfälten äro afslagna, så att man knappast kan se hvad som ursprungligen vuxit på desamma. Löfven på träden äro äfven borta och fönsterrutorna utslagna nästan öfverallt. Skadan uppskattas till 10 å 20,000 rdr. Svårast hemsökta äro byarne Ufvahult, Medelbult, Yttra Hinshult, Kåryd och Holmaryd. Gamla 80 års gubbar säga sig ej minnas ett sådant herrans väder, eller hört så skarp åska. Haglen voro stora som valnötter, hvarjemte skarpkantiga isstycken af sex tums genomskårning föllo. Ännu i dag gvarlågo i Ufvahult alnsdjupa drifvor. fn oxe och ett par kor lära blifvit dödade af åskan. Vattnet i Hinsjön steg på några timmar nio tum. Skörden af nästan all slags säd samt jordfrukter på sagde hemmanen är totalt förstörd och egarne af hemmanen hafva nu ej annat än halmen att inhösta, då kort förut en vacker skörd lofvade kröna den arbetsamme odlarens trägna flit. Åsynen af detta elände är hemsk. Skadan kommer att värderas, och egarne ämna ingå till K. M:t med böngskrift om understöd. — Ett nytt slags bedrägeri. En korrespondent till Enköpings Veckolslad brännmärker ett, som man skulle tro, mera sällspordt, men dock der i orten, enligt korrespondentens uppgift, I ganska vanligt industriknep, hvarom meddelas följande närmare upplysningar: Att handla och vandla är någonting, som i och för sig ingalunda kan klandras; blott det sker på lärligt vis, är sådant lika så hederligt som andra Tlofliga näringsfång. Men rikta dig så sjelf, att inga andra få skada deraf. Tyvärr glömmes dock denna regel ofta nog, åtminstone hvad komångleriet vidkommer. Jag vill omtala några fakta, hvilkas sanningsenlighet af litet hvar häromkring skall kunna intygas. Icke så sällan går affären I på följande sätt, t. ex. man reser till Sala eller Westerås, köper sig der på marknaderna ett par kor. Dessa kunna ha burit för 2 å 3 månader sedan. Man vet dock råd. En spädkalf har man möjligen förut hemma, eller ock köpes eller kanske bara lånas en sådan för tillfället hemomkring. Man låter nu en af korna stå omjölkad en eller annan dag, sätter henne så jemte den för ändamålet anskaffade kalfven på en skuta eller ångI båt och säljer derpå kon till högt pris i Stockholm såsom — nyburen. Men kalfven betingar man sig att få behålla. Man behöfver den sjelf, den är med blott för att bestyrka det kon nyss har burit, hvarpå det möjligen eljest kunde falla någon Thomas in att tvifia. Sedan nu handeln är uppgjord och penningarne bekomna, undansticker man sig i hast på en annan båt och reser hem igen, innan bedrägeriet hinner bli upptäckt. Om köparen då om ett par timmar infinner sig på platsen för handeln för att få reda på den skurkaktige säljaren, så är denne redan sin kos — ingen vet hvar, ty ingen som kände honom vill eller vågar öppna sin mun. Men om ett par dagar är han åter på platsen med kon n:r 2, som på enahanda sätt fått stå omjölkad någon tid, jemte samma kalf som förra gången, och kom: mersen är åter i full gång. Är lyckan god, kan ;nog samma kalf få på enahanda sätt tjena kon nr 3 äfven. Se nu der ett af de många olika sätten, som begagnas för att bedraga folk! Och ändå anser sig en dylik bedragare sjelf för en mycket redbar och hederlig menniska, som skulle taga det ganska illa, om någon satte annat i fråga. Han kan t. o. m. sjelf skryta öfver sitt handlings sätt vid hemkomsten. BREES